Opening the text

Rishi: To be resolved via Anukramaṇī for AVŚ 6.20 (not provided in excerpt).
Devata: Takman (Fever), with yakṣma as the targeted affliction.
Chandas: Triṣṭubh/Jagatī-like expansion (requires metrical verification; the verse is longer than standard Anuṣṭubh).
AVŚ 6.20 ଏକ ସଂକ୍ଷିପ୍ତ ତକ୍ମନ-ସୂକ୍ତ, ଯେଉଁଥିରେ ଜ୍ୱର ଓ କ୍ଷୟରୋଗ (ୟକ୍ଷ୍ମା)କୁ ଏକ ପୁରୁଷୀକୃତ ଶକ୍ତି ଭାବେ ଧରାଯାଇଛି—ଯାହାକୁ ଶାନ୍ତ କରାଯାଇପାରେ, ନାମ ଧରି ଡାକାଯାଇପାରେ, ଏବଂ ଦେହରୁ ହଂକାଇ ବାହାର କରାଯାଇପାରେ। ଏହା ଚିକିତ୍ସାମୂଳକ ଉଦ୍ଦେଶ୍ୟ ସହ ହାଲୁକା ଅଭିଚାରିକ ‘ପୁନଃନିର୍ଦ୍ଦେଶ’ ଭାବକୁ ଯୋଡ଼େ: ଜ୍ୱରର ତାପକୁ ରୋଗୀଠାରୁ ଚାଲିଯିବାକୁ ଏବଂ ‘ଅବ୍ରତ’ (ବ୍ରତ/ନିୟମିତ ଜୀବନର ବାହାରେ ଥିବା) ଜଣଙ୍କୁ ଖୋଜିବାକୁ ଉତ୍ସାହିତ କରାଯାଏ; ଯେତେବେଳେ ଗୃହସ୍ଥ ଲୋକେ ପୁନଃପୁନଃ ‘ନମୋ’ ଦ୍ୱାରା ଶ୍ରଦ୍ଧା-ନିବେଦନ କରି ସୁରକ୍ଷା ସୁନିଶ୍ଚିତ କରନ୍ତି।
Mantra 1
यक्ष्मनाशनम्। अ॒ग्नेरि॑वास्य॒ दह॑त एति शु॒ष्मिण॑ उ॒तेव॑ म॒त्तो वि॒लप॒न्नपा॑यति । अ॒न्यम॒स्मदि॑च्छतु॒ कं चि॑दव्र॒तस्तपु॑र्वधाय॒ नमो॑ अस्तु त॒क्मने॑
କ୍ଷୟରୋଗ (ୟକ୍ଷ୍ମା) ନାଶକ। ଯେପରି ଅଗ୍ନି ଦହି ଦହି ଆଗକୁ ବଢ଼େ, ସେପରି ଏହା ସେଇ ପ୍ରଚଣ୍ଡ (ତାପବାନ) ଲୋକଠାରୁ ବାହାରିଯାଏ; ଏବଂ ଯେପରି ମଦମତ୍ତ ଲୋକ ରୋଇ-ବିଲାପ କରି ପଛକୁ ହଟେ, ସେପରି ଏହା ହଟି ଦୂରେ ଯାଏ। ଏହା ଆମକୁ ଛାଡ଼ି, ଆମଠାରୁ ଦୂରେ ରହି, ଅନ୍ୟ ଜଣକୁ ଖୋଜୁ—ଯେ କେହି ହେଉ, ବ୍ରତହୀନ ଲୋକକୁ—ତାପର ଆଘାତରେ ନିହତ କରିବା ପାଇଁ। ତକ୍ମନ (ଜ୍ୱର)କୁ ନମସ୍କାର।
Mantra 2
नमो॑ रु॒द्राय॒ नमो॑ अस्तु त॒क्मने॒ नमो॒ राज्ञे॒ वरु॑णाय॒ त्विषी॑मते । नमो॑ दि॒वे नमः॑ पृथि॒व्यै नम॒ ओष॑धीभ्यः
ରୁଦ୍ରଙ୍କୁ ନମସ୍କାର; ତକ୍ମନ (ଜ୍ୱର) କୁ ନମସ୍କାର; ମହାତେଜସ୍ବୀ ରାଜା ବରୁଣଙ୍କୁ ନମସ୍କାର। ଦ୍ୟୌ (ଆକାଶ) କୁ ନମସ୍କାର, ପୃଥ୍ୱୀ (ଧରା) କୁ ନମସ୍କାର, ଓଷଧିମାନଙ୍କୁ (ଔଷଧି-ବନସ୍ପତିମାନଙ୍କୁ) ନମସ୍କାର।
Mantra 3
अ॒यं यो अ॑भिशोचयि॒ष्णुर्विश्वा॑ रू॒पाणि॒ हरि॑ता कृ॒णोषि॑ । तस्मै॑ तेऽरु॒णाय॑ ब॒भ्रवे॒ नमः॑ कृणोमि॒ वन्या॑य त॒क्मने॑
ଏହି ତକ୍ମନ (ଜ୍ୱର), ଯେ ଦହନକାରୀ, ତୁମେ ସମସ୍ତ ରୂପକୁ ପୀତାଭ (ହରିତ) କରିଦେଉଛ। ସେଇ ଅରୁଣ (ଲାଲିମାୟ), ବଭ୍ରୁ (ଭୂରା) ତୁମକୁ ମୁଁ ନମସ୍କାର କରୁଛି; ବନ୍ୟଜନ୍ମା ତକ୍ମନକୁ ନମଃ।
It addresses takman (fever) together with yakṣma (wasting/consumptive sickness), aiming to drive the affliction out and prevent its return.
That line reflects a common Atharvanic “turning away/transfer” strategy: the disease is commanded to leave the patient and be redirected away from the ritually ordered household.
The hymn offers homage to the plants as empowered healers; it sacralizes herbal treatment by placing it under cosmic protection (Heaven–Earth) and divine oversight (Rudra/Varuṇa).
Answers come straight from the texts, with the shlokas they draw on. Ask in your own words.
A free sign-in with Google or Apple keeps your chat saved across web and the app.
Read Atharva Veda in the Vedapath app
Scan the QR code to open this directly in the app, with word-by-word meanings, Sanskrit recitation where available, and more.