
Rishi: Atharvanic tradition (specific ṛṣi not determinable from the isolated verse alone)
Devata: Apsarases and Gandharva; secondarily Samudra (as their seat/containment)
Chandas: Likely Triṣṭubh/Jagatī-type cadence (requires full hymn metrical audit; not safely fixed from one pāda in isolation)
ఈ సూక్తం గంధర్వుడిని మరియు అప్సరసులను సరిహద్దులపై సంచరించే, వేగంగా కదిలే సత్త్వాలుగా సంబోధిస్తుంది; వారి అకస్మాత్తు ఆగమనం మానవ క్రమం, ఆరోగ్యం, యజ్ఞకర్మల శుద్ధిని కలవరపెట్టగలదు. వారిని పేరుతో పిలిచి, స్తుతించి, వారి స్థానం నిర్ధారించడం ద్వారా—ప్రత్యేకంగా వారి ‘ఆసనం’ను సముద్రం (కోస్మిక జలాలు)లో స్థిరపరచడం ద్వారా—సాధకుడు వారిని ఆహ్వానించడానికి, పంపివేయడానికి లేదా వారి ప్రభావాన్ని నిర్జీవీకరించడానికి ఆధిక్యం పొందుతాడు. దీని శక్తి గుర్తింపు మరియు నియంత్రిత నిర్బంధంలో ఉంది: వారు ఎక్కడికి చెందుతారు, ఎలా కదులుతారు (ఆ చ పరా చ యంతి) అన్నదాన్ని నిర్దిష్టంగా మాపింగ్ చేయడం.
Mantra 1
दि॒व्यो ग॑न्ध॒र्वो भुव॑नस्य॒ यस्पति॒रेक॑ ए॒व न॑म॒स्योऽवि॒क्ष्वीड्यः॑ । तं त्वा॑ यौमि॒ ब्रह्म॑णा दिव्य देव॒ नम॑स्ते अस्तु दि॒वि ते॑ स॒धस्थ॑म्
దివ్య గంధర్వా, భువనాధిపతి—ఏకైకుడు, నిజంగా నమస్కారయోగ్యుడు, నిందతో దూషించలేనివాడు—ఆ నిన్ను నేను బ్రహ్మ-బలం (మంత్రం) ద్వారా నాతో బంధించి స్థిరపరుస్తున్నాను, ఓ దివ్య దేవా. నీకు నమస్కారం; దివిలో నీ స్థిరాసనం (సధస్థం) ఉండుగాక.
Mantra 2
दि॒वि स्पृ॒ष्टो य॑ज॒तः सूर्य॑त्वगवया॒ता हर॑सो॒ दैव्य॑स्य । मृ॒डाद् ग॑न्ध॒र्वो भुव॑नस्य॒ यस्पति॒रेक॑ ए॒व न॑म॒स्यः सु॒शेवाः॑
దివిలో స్పృశింపబడినవాడు, యజనీయుడు, సూర్యచర్మంలా దీప్తిమంతుడు, ముందుకు ప్రేరేపింపబడినవాడు—దైవ తేజస్సు (ధారకుడు). కృపవల్ల (ఉద్భవించిన) ఆ గంధర్వుడు, భువనాధిపతి—అతడే ఒక్కడు నిజంగా నమస్యుడు, అత్యంత శుభకరుడు.
Mantra 3
अ॒न॒व॒द्याभिः॒ समु॑ जग्म आभिरप्स॒रास्वपि॑ गन्ध॒र्व आ॑सीत्। स॒मु॒द्र आ॑सां॒ सद॑नं म आहु॒र्यतः॑ स॒द्य आ च॒ परा॑ च॒ यन्ति॑
నిర్దోషినులతో ఆయన సహచర్యంగా వెళ్లెను; అప్సరాసుల మధ్యన కూడా గంధర్వుడు ఉన్నాడు. వారి నివాసస్థానం—ప్రజలు నాకు చెప్పినట్లు—సముద్రమే; అక్కడి నుండి వారు వెంటనే ఇటువైపుకూ అటువైపుకూ వెళ్తారు.
Mantra 4
अभ्रि॑ये॒ दिद्यु॒न्नक्ष॑त्रिये॒ या वि॒श्वाव॑सुं गन्ध॒र्वं सच॑ध्वे । ताभ्यो॑ वो देवी॒र्नम॒ इत् कृ॑णोमि
అభ్రియా దేవికి, మెరుపులా ప్రకాశించే (దిద్యుమాన్) దేవికి, నక్షత్రియా దేవికి—విశ్వావసు గంధర్వునితో సంగమించే దేవతలారా—ఆ దేవతలకే, ఓ దేవతలారా, నేను నిశ్చయంగా నమస్కారం అర్పిస్తున్నాను.
Mantra 5
याः क्ल॒न्दास्तमि॑षीचयो॒ऽक्षका॑मा मनो॒मुहः॑ । ताभ्यो॑ गन्ध॒र्वप॑त्नीभ्योऽप्स॒राभ्यो॑ऽकरं॒ नमः॑
విలపించువారు, చీకటిలో సంచరించువారు, పాశకాములు, మనస్సును మోహింపజేసి భ్రమింపజేసువారు—అటువంటి గంధర్వపత్నులకు, అప్సరాసులకు నేను నమస్కారము అర్పించాను.
Because ‘Samudra’ functions as a containment-locus: by declaring their proper dwelling-seat, the mantra relocates their activity away from the human sphere and makes their movement ritually controllable.
It is both in Atharvanic style: it begins with reverence (namas) and praise to pacify, then uses precise identification and re-siting language to regulate and limit liminal beings’ intrusion.
At liminal times (twilight/night), during stormy/astral disturbances, or when there are signs of uncanny agitation—bad dreams, sudden fear, household unrest—attributed to Gandharva–Apsaras influence.
Answers come straight from the texts, with the shlokas they draw on. Ask in your own words.
A free sign-in with Google or Apple keeps your chat saved across web and the app.
Read Atharva Veda in the Vedapath app
Scan the QR code to open this directly in the app, with word-by-word meanings, Sanskrit recitation where available, and more.