Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 7

तस्य तीर्थस्य माहात्म्यं साप्रतं वदतो मम । श्रूयतां ब्राह्मणश्रेष्ठाः सर्वपातकनाश नम्

tasya tīrthasya māhātmyaṃ sāprataṃ vadato mama | śrūyatāṃ brāhmaṇaśreṣṭhāḥ sarvapātakanāśa nam

บัดนี้จงสดับจากเราเถิด โอพราหมณ์ผู้ประเสริฐทั้งหลาย ถึงมหิมาแห่งทีรถะอันศักดิ์สิทธิ์นั้น—ทีรถะซึ่งทำลายบาปทั้งปวง

तस्यof that
तस्य:
Sambandha (Genitive)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुं/नपुंसक, षष्ठी (6th), एकवचन; सम्बन्धे
तीर्थस्यof the tīrtha
तीर्थस्य:
Sambandha (Genitive)
TypeNoun
Rootतीर्थ (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, षष्ठी (6th), एकवचन; सम्बन्धे
माहात्म्यम्the glory
माहात्म्यम्:
Karma (Object)
TypeNoun
Rootमाहात्म्य (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन; कर्म/विषयपदम्
साप्रतम्now; at present
साप्रतम्:
Kriya-visheshana (Adverbial)
TypeIndeclinable
Rootस-प्रतम् (अव्यय; स + प्रतम्)
Formअव्ययीभाव-समास; कालवाचक-अव्यय (adverb of time)
वदतःof (me) speaking
वदतः:
Sambandha (Genitive)
TypeAdjective
Rootवद् (धातु) + शतृ (कृदन्त)
Formशतृ-प्रत्ययान्त वर्तमानकाले (present active participle), पुंलिङ्ग, षष्ठी (6th), एकवचन; ‘speaking’ (genitive absolute-like with मम)
ममof me; my
मम:
Sambandha (Genitive)
TypeNoun
Rootअस्मद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी (6th), एकवचन; सम्बन्धे
श्रूयताम्let it be heard
श्रूयताम्:
Kriya (Action)
TypeVerb
Rootश्रु (धातु)
Formलोट् (Imperative/आज्ञार्थ), प्रथमपुरुष (3rd), एकवचन; आत्मनेपदम्; कर्मणि-प्रयोगः (‘let it be heard’)
ब्राह्मणश्रेष्ठाःO best of brāhmaṇas
ब्राह्मणश्रेष्ठाः:
Sambodhana (Address)
TypeNoun
Rootब्राह्मण-श्रेष्ठ (प्रातिपदिक; ब्राह्मण + श्रेष्ठ)
Formपुंलिङ्ग, सम्बोधन (8th), बहुवचन; संबोधनपदम्
सर्वपातकनाशO destroyer of all sins
सर्वपातकनाश:
Sambodhana
TypeNoun
Rootसर्व-पातक-नाश (प्रातिपदिक; सर्व + पातक + नाश)
Formपुंलिङ्ग, सम्बोधन (8th), एकवचन; संबोधनपदम्
नम्salutation
नम्:
Sambandha (Salutation marker)
TypeIndeclinable
Rootनमस् (अव्यय; नमः)
Formअव्यय (नमः-रूपं; विसर्ग-लोप/पाठभेदः)

Sūta

Type: kshetra

Listener: brāhmaṇa-śreṣṭhāḥ (foremost brāhmaṇas)

Scene: A sage-narrator addresses an assembly of eminent brāhmaṇas, inviting them to hear the greatness of a sin-destroying tīrtha; the setting suggests a forest hermitage or pilgrimage rest-house with ritual calm.

S
Sūta
B
Brāhmaṇas/Sages (audience)

FAQs

Listening with faith to tīrtha-māhātmya and approaching sacred places is itself a dharmic act that purifies sin.

The chapter’s featured tīrtha (associated with Viśvāmitra’s acts) is introduced as ‘destroyer of all sins’.

Śravaṇa (devout hearing) of the tīrtha’s māhātmya is implicitly prescribed.