Previous Verse
Next Verse

Shloka 17

अविमुक्तक्षेत्रमाहात्म्य — काशी-वाराणसी में मोक्ष, लिङ्ग-तीर्थ-मानचित्र, और उपासना-विधि

प्रवृत्तनृत्तानुगताप्सरोगणं प्रहृष्टनानाविधपक्षिसेवितम् प्रनृत्तहारीतकुलोपनादितं मृगेन्द्रनादाकुलमत्तमानसैः

pravṛttanṛttānugatāpsarogaṇaṃ prahṛṣṭanānāvidhapakṣisevitam pranṛttahārītakulopanāditaṃ mṛgendranādākulamattamānasaiḥ

അവിടെ മുന്നേറുന്ന നൃത്തത്തെ അനുഗമിച്ച് അപ്സരാഗണങ്ങൾ ഹർഷത്തോടെ നർത്തിച്ചു; പലവിധ പക്ഷികൾ ആനന്ദത്തോടെ ആ സ്ഥലത്തെ സേവിച്ചു. നൃത്തം ചെയ്യുന്ന പച്ചത്തത്തകളുടെ കലരവം മുഴങ്ങി, സിംഹനാദങ്ങളുടെ കോലാഹലത്തിൽ എല്ലാവരുടെയും മനസ്സുകൾ മദമത്തമായി—ഇത്തരം അത്ഭുതാനന്ദഭൂമിയിൽ പശു-ജീവന്റെ പാശങ്ങൾ ശിഥിലമായി, അവൻ പതി ആയ പരമേശ്വരൻ ശിവനിലേക്കു അന്തർമുഖനാകുന്നു।

pravṛttaset in motion, proceeding
pravṛtta:
nṛttadance
nṛtta:
anugatafollowing, accompanying
anugata:
apsarogaṇamhosts of Apsarases
apsarogaṇam:
prahṛṣṭadelighted, exhilarated
prahṛṣṭa:
nānā-vidhaof many kinds
nānā-vidha:
pakṣibird
pakṣi:
sevitamfrequented, inhabited
sevitam:
pranṛttadancing, actively moving
pranṛtta:
hārīta-kulaflocks of green parrots
hārīta-kula:
upanāditammade to resound, filled with sound
upanāditam:
mṛga-indralord of beasts (lion)
mṛga-indra:
nādaroar, sound
nāda:
ākulatumultuous, filled, agitated
ākula:
mattaintoxicated, enraptured
matta:
mānasaiḥby minds (of beings present)
mānasaiḥ:

Suta Goswami (narrating to the sages of Naimisharanya)