Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Prabhasa Khanda, Shloka 17

भ्रममाणस्य तस्याथ दृष्ट्वा रूपमनुत्तमम् । ता नार्यः कामसंतप्ता बभूवुर्व्यथितेन्द्रियाः

bhramamāṇasya tasyātha dṛṣṭvā rūpamanuttamam | tā nāryaḥ kāmasaṃtaptā babhūvurvyathitendriyāḥ

Alors, voyant sa beauté sans égale tandis qu’il errait, ces femmes, consumées par le désir, furent troublées jusque dans leurs sens.

भ्रममाणस्यof him who was wandering
भ्रममाणस्य:
Sambandha (Genitive/possessor)
TypeVerb
Rootभ्रम् (धातु) + शानच् (प्रत्यय)
Formवर्तमानकाले शानच्-कृदन्त (present active participle) ‘भ्रममाण’; षष्ठी (6th/genitive), एकवचन; पुंलिङ्ग (तस्य इति सह)
तस्यof him
तस्य:
Sambandha (Genitive)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग; षष्ठी (6th/genitive), एकवचन; सर्वनाम
अथthen
अथ:
Sambandha (Sequencer)
TypeIndeclinable
Rootअथ (अव्यय)
Formअव्यय; अनन्तरार्थक (then/thereupon)
दृष्ट्वाhaving seen
दृष्ट्वा:
Pūrvakāla-kriyā (Prior action)
TypeVerb
Rootदृश् (धातु) + त्वा (क्त्वा)
Formक्त्वान्त अव्ययकृदन्त (gerund/absolutive); पूर्वक्रिया (having seen)
रूपम्form, beauty
रूपम्:
Karma (Object)
TypeNoun
Rootरूप (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग; द्वितीया (2nd/accusative), एकवचन
अनुत्तमम्unsurpassed, excellent
अनुत्तमम्:
Viśeṣaṇa (Qualifier)
TypeAdjective
Rootअनुत्तम (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग; द्वितीया (2nd), एकवचन; विशेषणम् रूपम्
ताःthose (women)
ताः:
Karta (Subject)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग; प्रथमा (1st/nominative), बहुवचन; सर्वनाम
नार्यःwomen
नार्यः:
Apposition (Subject complement)
TypeNoun
Rootनारी (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग; प्रथमा (1st), बहुवचन
कामसंतप्ताtormented by desire
कामसंतप्ता:
Viśeṣaṇa (Qualifier)
TypeAdjective
Rootकाम (प्रातिपदिक) + संतप्त (√तप् धातु, क्त; सम्-उपसर्ग)
Formतत्पुरुषसमास (कामेन संतप्ताः); स्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; विशेषणम् (to nāryaḥ)
बभूवुःbecame
बभूवुः:
Kriyā (Main action)
TypeVerb
Rootभू (धातु)
Formलिट् (परोक्षभूत/Perfect); प्रथमपुरुष (3rd), बहुवचन; परस्मैपदम्
व्यथितेन्द्रियाःwith distressed senses
व्यथितेन्द्रियाः:
Viśeṣaṇa (Qualifier)
TypeAdjective
Rootव्यथित (√व्यथ् धातु, क्त) + इन्द्रिय (प्रातिपदिक)
Formबहुव्रीहिसमास (व्यथितानि इन्द्रियाणि यस्याः/यासाम्); स्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; विशेषणम् (to women)

Īśvara (Śiva) (continuing narration)

Tirtha: Dāruka-vana

Type: kshetra

Listener: Devī

Scene: Women of the sages’ hermitage behold the roaming Śiva’s incomparable beauty and become stirred by desire, their senses inwardly unsettled—an ethical tension scene.

Ś
Śiva (implied)
W
Women of the sages’ community (nāryaḥ)

FAQs

Sense-agitation arises from fascination with form; the narrative points toward vigilance and self-restraint (indriya-nigraha).

The verse is part of Prabhāsakṣetra Māhātmya; the immediate scene is Dāruka Vana.

None; the verse describes a psychological and moral turning point in the story.