Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Avanti Khanda, Shloka 17

वनान्ते च स्त्रियो दृष्ट्वा रक्ता रक्ताम्बरान्विताः । रक्तमाल्यानुशोभाढ्या रक्तचन्दनचर्चिताः

vanānte ca striyo dṛṣṭvā raktā raktāmbarānvitāḥ | raktamālyānuśobhāḍhyā raktacandanacarcitāḥ

Au bord de la forêt, ils virent des femmes—rougies de pourpre, vêtues de rouge—ornées de guirlandes rouges et ointes de pâte de santal rouge.

वनान्तेat the edge of the forest
वनान्ते:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootवन (प्रातिपदिक) + अन्त (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सप्तमी विभक्ति, एकवचन; ‘वनस्य अन्ते’
and
:
Sambandha (Connector)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चयबोधक अव्यय (conjunction)
स्त्रियःwomen
स्त्रियः:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootस्त्री (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन
दृष्ट्वाhaving seen
दृष्ट्वा:
Kriya (Non-finite verbal/क्रियाविशेषण)
TypeVerb
Root√दृश् (धातु)
Formक्त्वान्त अव्ययकृदन्त (gerund/absolutive) — ‘having seen’
रक्ताःred (in appearance)
रक्ताः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootरक्त (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन (स्त्रियः इति कर्मपदं; वर्णनं स्त्रीणाम्)
रक्ताम्बरान्विताःwearing red garments
रक्ताम्बरान्विताः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootरक्त (प्रातिपदिक) + अम्बर (प्रातिपदिक) + अन्वित (कृदन्त; √इ (धातु) उपसर्ग अनु)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन; ‘रक्ताम्बरेण अन्वित’ (clad in red garments)
रक्तमाल्यred garland(s)
रक्तमाल्य:
Sambandha (Compound member)
TypeNoun
Rootरक्त (प्रातिपदिक) + माल्य (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन (समासपूर्वपद)
अनुशोभाadditional adornment/beauty
अनुशोभा:
Sambandha (Compound member)
TypeNoun
Rootअनुशोभा (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन (समासमध्यपद; शोभा = beauty/adornment)
आढ्याःrichly endowed
आढ्याः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootआढ्य (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन; ‘समृद्ध/युक्त’
रक्तचन्दनचर्चिताःsmeared with red sandal paste
रक्तचन्दनचर्चिताः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootरक्त (प्रातिपदिक) + चन्दन (प्रातिपदिक) + चर्चित (कृदन्त; √चर्च्/चर् (धातु) caus./denom. ‘to smear/anoint’)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन; ‘रक्तचन्दनेन चर्चित’ (smeared with red sandal)

Sūta (Lomaharṣaṇa) [deduced]

Tirtha: Revā-kṣetra forest threshold (contextual)

Type: kshetra

Listener: Kuruśreṣṭha

Scene: At the forest’s edge, a group of women glow in layered reds—garments, garlands, and red sandal—standing as if a ritual procession has paused, their presence both alluring and ominous.

S
Striyaḥ (women)

FAQs

Pilgrimage narratives often test discernment—appearances at a tīrtha can signal deeper forces at work.

The forest margins near Ādityeśvara-tīrtha within the Revā Khaṇḍa setting.

No rite is prescribed; the verse highlights visual markers (garlands, sandal paste) as narrative cues.