Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Prabhasa Khanda, Shloka 23

हृदादिद्वादशांतस्थं प्राणापानोदयास्तगम् । अग्राह्यमिन्द्रियात्मानं निष्कलंकात्मकं विभुम्

hṛdādidvādaśāṃtasthaṃ prāṇāpānodayāstagam | agrāhyamindriyātmānaṃ niṣkalaṃkātmakaṃ vibhum

Im feinen «zwölften Ende», vom Herzen an, verweilend, ist Er Aufgang und Untergang von prāṇa und apāna. Den Sinnen ungreifbar, ist Er der innere Ātman der Vermögen—wesenhaft makellos und allgegenwärtig.

hṛdādi-dvādaśānta-sthamsituated in the twelvefold end beginning with the heart
hṛdādi-dvādaśānta-stham:
Karma (Object/कर्म)
TypeAdjective
Roothṛd (प्रातिपदिक) + ādi (प्रातिपदिक) + dvādaśa (प्रातिपदिक) + anta (प्रातिपदिक) + stha (धातु/कृदन्त; √sthā)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया (2nd/कर्म), एकवचन; समासः (तत्पुरुष) — ‘हृदादि-द्वादश-अन्ते स्थितम्’ इति; कृदन्त-विशेषण (स्थ)
prāṇa-apāna-udaya-asta-gammoving with the rise and setting of prāṇa and apāna
prāṇa-apāna-udaya-asta-gam:
Karma (Object/कर्म)
TypeAdjective
Rootprāṇa (प्रातिपदिक) + apāna (प्रातिपदिक) + udaya (प्रातिपदिक) + asta (प्रातिपदिक) + gam (धातु/कृदन्त; √gam)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; समासः (तत्पुरुष) — ‘प्राणापानयोः उदय-अस्तयोः गमनम्/गतिमत्’ इति; कृदन्त (गम)
agrāhyamnot graspable
agrāhyam:
Karma (Object/कर्म)
TypeAdjective
Roota- (उपसर्ग/निषेध) + grāhya (कृदन्त; √grah)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; नञ्-समास/निषेधपूर्वक कृदन्त-विशेषण — ‘ग्राह्य’ (to be grasped) इत्यस्य निषेधः
indriya-ātmānamthe Self of the senses
indriya-ātmānam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootindriya (प्रातिपदिक) + ātman (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; समासः (तत्पुरुष) — ‘इन्द्रियाणाम् आत्मा’ इति; कर्मपद
niṣkalaṅka-ātmakamof stainless nature
niṣkalaṅka-ātmakam:
Karma (Object/कर्म)
TypeAdjective
Rootniṣkalaṅka (प्रातिपदिक) + ātmaka (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; समासः (कर्मधारय) — ‘निष्कलङ्कः आत्मा यस्य/यः’ इति; विशेषण
vibhumthe all-pervading Lord
vibhum:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootvibhu (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेष्य/कर्मपद

Sūta (Lomaharṣaṇa) (deduced)

Tirtha: Prabhāsa—Someśvara/Somnatha

Type: kshetra

Scene: A yogin before the liṅga visualizes a luminous channel from heart upward to a subtle point (dvādaśānta); prāṇa and apāna are shown as two currents meeting and dissolving into a spotless white radiance.

S
Sadāśiva
P
Prāṇa
A
Apāna
P
Prabhāsa

FAQs

Śiva is realized not by the senses but in subtle yogic awareness, as the pure, all-pervading Self.

Prabhāsa-kṣetra, presented as a place where Sadāśiva is known through inner yogic insight.

No external ritual; the verse points to contemplative yoga involving awareness of prāṇa and apāna.