Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Prabhasa Khanda, Shloka 17

भ्रममाणस्य तस्याथ दृष्ट्वा रूपमनुत्तमम् । ता नार्यः कामसंतप्ता बभूवुर्व्यथितेन्द्रियाः

bhramamāṇasya tasyātha dṛṣṭvā rūpamanuttamam | tā nāryaḥ kāmasaṃtaptā babhūvurvyathitendriyāḥ

Dann, als sie seine unvergleichliche Schönheit sahen, während er umherwanderte, wurden jene Frauen von Begierde entflammt und in ihren Sinnen innerlich aufgewühlt.

भ्रममाणस्यof him who was wandering
भ्रममाणस्य:
Sambandha (Genitive/possessor)
TypeVerb
Rootभ्रम् (धातु) + शानच् (प्रत्यय)
Formवर्तमानकाले शानच्-कृदन्त (present active participle) ‘भ्रममाण’; षष्ठी (6th/genitive), एकवचन; पुंलिङ्ग (तस्य इति सह)
तस्यof him
तस्य:
Sambandha (Genitive)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग; षष्ठी (6th/genitive), एकवचन; सर्वनाम
अथthen
अथ:
Sambandha (Sequencer)
TypeIndeclinable
Rootअथ (अव्यय)
Formअव्यय; अनन्तरार्थक (then/thereupon)
दृष्ट्वाhaving seen
दृष्ट्वा:
Pūrvakāla-kriyā (Prior action)
TypeVerb
Rootदृश् (धातु) + त्वा (क्त्वा)
Formक्त्वान्त अव्ययकृदन्त (gerund/absolutive); पूर्वक्रिया (having seen)
रूपम्form, beauty
रूपम्:
Karma (Object)
TypeNoun
Rootरूप (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग; द्वितीया (2nd/accusative), एकवचन
अनुत्तमम्unsurpassed, excellent
अनुत्तमम्:
Viśeṣaṇa (Qualifier)
TypeAdjective
Rootअनुत्तम (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग; द्वितीया (2nd), एकवचन; विशेषणम् रूपम्
ताःthose (women)
ताः:
Karta (Subject)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग; प्रथमा (1st/nominative), बहुवचन; सर्वनाम
नार्यःwomen
नार्यः:
Apposition (Subject complement)
TypeNoun
Rootनारी (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग; प्रथमा (1st), बहुवचन
कामसंतप्ताtormented by desire
कामसंतप्ता:
Viśeṣaṇa (Qualifier)
TypeAdjective
Rootकाम (प्रातिपदिक) + संतप्त (√तप् धातु, क्त; सम्-उपसर्ग)
Formतत्पुरुषसमास (कामेन संतप्ताः); स्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; विशेषणम् (to nāryaḥ)
बभूवुःbecame
बभूवुः:
Kriyā (Main action)
TypeVerb
Rootभू (धातु)
Formलिट् (परोक्षभूत/Perfect); प्रथमपुरुष (3rd), बहुवचन; परस्मैपदम्
व्यथितेन्द्रियाःwith distressed senses
व्यथितेन्द्रियाः:
Viśeṣaṇa (Qualifier)
TypeAdjective
Rootव्यथित (√व्यथ् धातु, क्त) + इन्द्रिय (प्रातिपदिक)
Formबहुव्रीहिसमास (व्यथितानि इन्द्रियाणि यस्याः/यासाम्); स्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; विशेषणम् (to women)

Īśvara (Śiva) (continuing narration)

Tirtha: Dāruka-vana

Type: kshetra

Listener: Devī

Scene: Women of the sages’ hermitage behold the roaming Śiva’s incomparable beauty and become stirred by desire, their senses inwardly unsettled—an ethical tension scene.

Ś
Śiva (implied)
W
Women of the sages’ community (nāryaḥ)

FAQs

Sense-agitation arises from fascination with form; the narrative points toward vigilance and self-restraint (indriya-nigraha).

The verse is part of Prabhāsakṣetra Māhātmya; the immediate scene is Dāruka Vana.

None; the verse describes a psychological and moral turning point in the story.