Previous Verse
Next Verse

Shiva Purana — Rudra Samhita, Shloka 34

गिलासुर-आक्रमणम् तथा शिवसैन्य-समाह्वानम् — The Assault of Gila and Śiva’s Mobilization

यदा सैन्यासैन्यं पशुपतिहतादन्यदभवद्व्रणोत्थैरत्युष्णैः पिशितनिसृतैर्बिन्दुभिरलम् । तदा विष्णुर्योगा त्प्रमथपतिमाहूय मतिमान् चकारोग्रं रूपं विकृतवदनं स्त्रैणमजितम्

yadā sainyāsainyaṃ paśupatihatādanyadabhavadvraṇotthairatyuṣṇaiḥ piśitanisṛtairbindubhiralam | tadā viṣṇuryogā tpramathapatimāhūya matimān cakārograṃ rūpaṃ vikṛtavadanaṃ straiṇamajitam

当敌军被兽主(帕舒帕提)击倒后,竟全然变样——四处飞溅从血肉与创口流出的炽热滴点——此时睿智的毗湿奴以瑜伽之力召请普罗摩他众之主,并化作一相凶烈之形:不可征服,面容扭曲,且现女性之貌。

yadāwhen
yadā:
Adhikarana (अधिकरण/time)
TypeIndeclinable
Rootyadā (अव्यय)
Formकालवाचक-अव्यय (when)
sainyātfrom the army
sainyāt:
Apadana (अपादान/source)
TypeNoun
Rootsainya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, पञ्चमी, एकवचन; अपादान
sainyamthe army
sainyam:
Karta (कर्ता/subject)
TypeNoun
Rootsainya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
paśupati-hatātslain by Paśupati (Śiva)
paśupati-hatāt:
Apadana (अपादान/source qualifier)
TypeAdjective
Rootpaśupati + hata (कृदन्त; √han धातु)
Formनपुंसकलिङ्ग/पुंलिङ्ग, पञ्चमी, एकवचन; तत्पुरुषः (paśupatinā hata)
anyatanother, different
anyat:
Karta (कर्ता/subject qualifier)
TypeAdjective
Rootanya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; विशेषण of sainyam
abhavatbecame
abhavat:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Rootbhū (धातु)
Formलङ् (Imperfect), परस्मैपद; प्रथमपुरुष, एकवचन
vraṇa-utthaiḥarising from wounds
vraṇa-utthaiḥ:
Karana (करण/instrument)
TypeAdjective
Rootvraṇa + uttha (कृदन्त; √sthā/√utthā धातु)
Formपुंलिङ्ग/नपुंसकलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; तत्पुरुषः (vraṇāt utthāḥ)
ati-uṣṇaiḥvery hot
ati-uṣṇaiḥ:
Karana (करण/instrument qualifier)
TypeAdjective
Rootati + uṣṇa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग/नपुंसकलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; विशेषण
piśita-nisṛtaiḥoozing from flesh
piśita-nisṛtaiḥ:
Karana (करण/instrument qualifier)
TypeAdjective
Rootpiśita + nisṛta (कृदन्त; √sṛ धातु)
Formपुंलिङ्ग/नपुंसकलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; तत्पुरुषः (piśitāt nisṛtāḥ)
bindubhiḥwith drops
bindubhiḥ:
Karana (करण/instrument)
TypeNoun
Rootbindu (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन
alamabundantly
alam:
Sambandha (सम्बन्ध/adverb)
TypeIndeclinable
Rootalam (अव्यय)
Formपर्याप्त्यर्थक-अव्यय (enough/abundantly)
tadāthen
tadā:
Adhikarana (अधिकरण/time)
TypeIndeclinable
Roottadā (अव्यय)
Formकालवाचक-अव्यय (then)
viṣṇuḥViṣṇu
viṣṇuḥ:
Karta (कर्ता/subject)
TypeNoun
Rootviṣṇu (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
yogātby yogic power
yogāt:
Hetu (हेतु/cause)
TypeNoun
Rootyoga (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, पञ्चमी, एकवचन; हेतौ/अपादाने (by means of/from yoga)
pramatha-patimthe lord of the Pramathas
pramatha-patim:
Karma (कर्म/object)
TypeNoun
Rootpramatha + pati (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः
āhūyahaving summoned
āhūya:
Purvakala-kriya (पूर्वकालक्रिया)
TypeVerb
Rootā-hū (धातु)
Formक्त्वान्त (absolutive/gerund)
matimānwise
matimān:
Karta (कर्ता/subject qualifier)
TypeAdjective
Rootmatimat (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
cakāramade
cakāra:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Rootkṛ (धातु)
Formलिट् (Perfect), परस्मैपद; प्रथमपुरुष, एकवचन
ugramfierce
ugram:
Karma (कर्म/object qualifier)
TypeAdjective
Rootugra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषण of rūpam
rūpamform
rūpam:
Karma (कर्म/object)
TypeNoun
Rootrūpa (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
vikṛta-vadanamwith a distorted face
vikṛta-vadanam:
Karma (कर्म/object qualifier)
TypeAdjective
Rootvikṛta + vadana (कृदन्त; √kṛ धातु + प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषण of rūpam
straiṇamwomanly/feminine
straiṇam:
Karma (कर्म/object qualifier)
TypeAdjective
Rootstraiṇa (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषण of rūpam (feminine/effeminate-like)
ajitamunconquered, invincible
ajitam:
Karma (कर्म/object qualifier)
TypeAdjective
Rootajita (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषण of rūpam

Sūta Gosvāmin (narrating to the sages at Naimiṣāraṇya)

Tattva Level: pati

Shiva Form: Bhairava

Role: liberating

S
Shiva (Paśupati)
V
Vishnu
P
Pramathas (Shiva’s gaṇas)

FAQs

It underscores Paśupati (Śiva) as the supreme Pati whose power overwhelms worldly force; even divine beings resort to yoga and strategy, while liberation arises through surrender to Śiva rather than reliance on mere might.

Paśupati here is Saguna Śiva—personally active as Lord of beings and of the gaṇas. Linga-worship similarly approaches Śiva as the accessible, compassionate Lord who subdues chaos and grants protection and grace.

A practical takeaway is yogic recollection of Paśupati with mantra-japa (especially the Pañcākṣarī, “Om Namaḥ Śivāya”) and cultivating śaraṇāgati (surrender), recognizing that true victory is the pacification of inner passions.