Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 25

हंसबर्हिण जुष्टेषु संसेव्येष्वप्सरोगणैः । गन्धर्वैर्गीयमानाश्च स्तूयमानाश्च गुह्यकैः

haṃsabarhiṇa juṣṭeṣu saṃsevyeṣvapsarogaṇaiḥ | gandharvairgīyamānāśca stūyamānāśca guhyakaiḥ

ในสถานที่ที่หงส์และนกยูงชุมนุม เหล่าอัปสราห้อมล้อมปรนนิบัติ คันธรรพขับร้องสรรเสริญ และคุหยกะกล่าวสดุดี เราพำนักด้วยเกียรติยศ

haṃsa-barhiṇaby swans and peacocks
haṃsa-barhiṇa:
Karana (Instrument/agent in passive sense/करण)
TypeAdjective
Roothaṃsa (प्रातिपदिक) + barhin (प्रातिपदिक)
Formद्वन्द्व-समासः (haṃsa + barhin ‘peacock’); पुंलिङ्गे, तृतीया-विभक्तिः (Instrumental), एकवचनम्; ‘-ṇa’ = instr. sg. of barhin; विशेषण-प्रयोगः (juṣṭeṣu)
juṣṭeṣuin (places) frequented
juṣṭeṣu:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeAdjective
Rootjuṣṭa (कृदन्त; √juṣ (धातु) क्त)
Formपुंलिङ्गे, सप्तमी-विभक्तिः, बहुवचनम्; क्त-प्रत्ययान्त; ‘frequented/inhabited’
saṃsevyeṣuin (places) to be resorted to
saṃsevyeṣu:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeAdjective
Rootsaṃsevya (कृदन्त; sam-√sev (धातु) + यत्/ण्यत् (gerundive))
Formपुंलिङ्गे, सप्तमी-विभक्तिः, बहुवचनम्; विधेय-भावे ‘to be resorted to/fit to be served’
apsarogaṇaiḥby groups of Apsarases
apsarogaṇaiḥ:
Karana (Instrument/agent in passive sense/करण)
TypeNoun
Rootapsaras (प्रातिपदिक) + gaṇa (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुष-समासः (षष्ठी-तत्पुरुषः: apsarasām gaṇaḥ); पुंलिङ्गे, तृतीया-विभक्तिः, बहुवचनम्
gandharvaiḥby Gandharvas
gandharvaiḥ:
Karana (Instrument/agent in passive sense/करण)
TypeNoun
Rootgandharva (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, तृतीया-विभक्तिः, बहुवचनम्
gīyamānāḥbeing sung (of)
gīyamānāḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeAdjective
Rootgīyamāna (कृदन्त; √gai (धातु) कर्मणि-प्रयोगे शानच्/मान)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, बहुवचनम्; वर्तमान-कर्मणि कृदन्तः (being sung)
caand
ca:
Sambandha (Connector/समुच्चय)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formसमुच्चय-निपातः (conjunction)
stūyamānāḥbeing praised
stūyamānāḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeAdjective
Rootstūyamāna (कृदन्त; √stu (धातु) कर्मणि-प्रयोगे शानच्/मान)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, बहुवचनम्; वर्तमान-कर्मणि कृदन्तः (being praised)
caand
ca:
Sambandha (Connector/समुच्चय)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formसमुच्चय-निपातः
guhyakaiḥby Guhyakas
guhyakaiḥ:
Karana (Instrument/agent in passive sense/करण)
TypeNoun
Rootguhyaka (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, तृतीया-विभक्तिः, बहुवचनम्

Pitṛs

Type: kshetra

Scene: A celestial lakeside or pleasure-grove: swans glide on lotus waters, peacocks perch on flowering trees; apsarases attend the honored souls; gandharvas sing with vīṇā; guhykas stand as jeweled guardians offering praise.

P
Pitṛs
A
Apsarases
G
Gandharvas
G
Guhyakas
H
Haṃsa (swans)
P
Peacocks

FAQs

The Pitṛs are depicted as honored, celebrated beings—showing the spiritual weight of ancestral lineage and its veneration.

Not specified here; the verse provides celestial context rather than a named terrestrial tīrtha.

None directly; it supports the motivation for Pitṛ worship by illustrating their exalted standing.