Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 35

ततो मयापि तद्दृष्ट्वा तस्याश्चेष्टितमुत्तमम् । आशाः सर्वाः परित्यक्ताः स्वपिमीह ततः सुखी

tato mayāpi taddṛṣṭvā tasyāśceṣṭitamuttamam | āśāḥ sarvāḥ parityaktāḥ svapimīha tataḥ sukhī

ครั้นแล้ว ข้าพเจ้าเองเมื่อได้เห็นความประพฤติอันประเสริฐของนาง ก็ละทิ้งความหวังทั้งปวง; เพราะฉะนั้น ณ ที่นี้ ข้าพเจ้าจึงหลับอย่างผาสุกและอิ่มใจ

tataḥthen/thereupon
tataḥ:
Kāla/Sequence (Time/sequence)
TypeIndeclinable
Roottataḥ (अव्यय/तद्-प्रातिपदिक)
Formअव्ययम् (adverb) ‘thereupon/then’
mayāby me
mayā:
Karta (Agent in passive/with gerund context)
TypeNoun
Rootasmad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formउत्तमपुरुष-सर्वनाम; तृतीया-विभक्तिः (Instrumental), एकवचनम्
apialso
api:
Discourse particle
TypeIndeclinable
Rootapi (अव्यय)
Formसमुच्चय/अपि-निपातः (also/even)
tatthat
tat:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गः, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्; ‘that (thing/that situation)’
dṛṣṭvāhaving seen
dṛṣṭvā:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial)
TypeVerb
Root√dṛś (धातु) + क्त्वा (absolutive)
Formक्त्वान्त (Absolutive/Gerund) अव्ययम्; ‘having seen’
tasyāḥof her
tasyāḥ:
Sambandha (Genitive relation)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गः, षष्ठी-विभक्तिः (Genitive), एकवचनम्
ceṣṭitamconduct/behavior
ceṣṭitam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootceṣṭita (प्रातिपदिक; √ceṣṭ)
Formनपुंसकलिङ्गः, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्
uttamamexcellent
uttamam:
Viśeṣaṇa (Qualifier)
TypeAdjective
Rootuttama (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गः, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्; विशेषणम् ‘चेष्टितम्’
āśāḥhopes/desires
āśāḥ:
Karma (Object in passive)
TypeNoun
Rootāśā (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गः, प्रथमा-विभक्तिः, बहुवचनम्
sarvāḥall
sarvāḥ:
Viśeṣaṇa (Qualifier)
TypeAdjective
Rootsarva (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गः, प्रथमा-विभक्तिः, बहुवचनम्; विशेषणम् ‘आशाः’
parityaktāḥabandoned
parityaktāḥ:
Kriyā (Predicative participle)
TypeVerb
Rootpari√tyaj (धातु) + क्त (PPP)
Formक्त-प्रत्ययान्त कृदन्त (Past Passive Participle) ‘परित्यक्त’; स्त्रीलिङ्गः, प्रथमा-विभक्तिः, बहुवचनम्; कर्मणि प्रयोग-सूचकः (passive sense)
svapimiI sleep
svapimi:
Kriyā (Main action)
TypeVerb
Root√svap (धातु)
Formलट्-लकारः (Present), उत्तमपुरुषः (1st person), एकवचनम्, परस्मैपदम्
ihahere
iha:
Deśa (Place)
TypeIndeclinable
Rootiha (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्ययम् (adverb of place)
tataḥtherefore/then
tataḥ:
Hetu/Sequence (Cause/sequence marker)
TypeIndeclinable
Roottataḥ (अव्यय)
Formअव्ययम् (adverb) ‘therefore/then’
sukhīhappy
sukhī:
Kartṛ-samānādhikaraṇa (Subject complement)
TypeAdjective
Rootsukhin (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गः, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्; विशेषणम् (speaker ‘I’ implied)

First-person narrator within the story (unspecified identity in the snippet)

Scene: A narrator-figure watches Piṅgalā’s serene behavior with wonder; the moment of insight is shown as a soft radiance around the observer’s head; he then reclines peacefully, mirroring her calm.

P
Piṅgalā

FAQs

Detachment can be learned through noble example; giving up expectation brings immediate inner contentment.

No specific tīrtha is identified in this verse.

None; the practice taught is internal—renouncing expectation (āśā-tyāga).