Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Prabhasa Khanda, Shloka 10

सर्वेषामेव दाशानां तस्य तोयस्य मज्जनात् । तानि वस्त्राणि तत्रैव तातस्तव सुमध्यमे । जले प्रक्षालयेत्क्षिप्रं प्रयास्यंति सुशुक्लताम्

sarveṣāmeva dāśānāṃ tasya toyasya majjanāt | tāni vastrāṇi tatraiva tātastava sumadhyame | jale prakṣālayetkṣipraṃ prayāsyaṃti suśuklatām

“Dengan sekadar menyelam dalam air itu, bagi semua orang nelayan, segala sesuatu menjadi putih bersih. Wahai yang berpinggang ramping, pakaian ayahmu hendaklah dibasuh di situ juga dalam air; segera ia akan menjadi putih berseri.”

sarveṣāmof all
sarveṣām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootsarva (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, बहुवचन
evaindeed
eva:
Sambandha/Emphasis (सम्बन्ध/बल)
TypeIndeclinable
Rooteva (अव्यय)
Formअवधारण-निपात
dāśānāmof the fishers
dāśānām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootdāśa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, बहुवचन
tasyaof that
tasya:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग/पुंलिङ्ग, षष्ठी, एकवचन
toyasyaof the water
toyasya:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Roottoya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, षष्ठी, एकवचन
majjanātfrom immersion, by bathing
majjanāt:
Hetu (Cause/हेतु)
TypeNoun
Rootmajjana (प्रातिपदिक; √majj (धातु) + ल्युट्)
Formनपुंसकलिङ्ग, पञ्चमी (5th/Ablative), एकवचन; हेतौ/कारणे (from/through immersion)
tānithose
tāni:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, बहुवचन
vastrāṇiclothes, garments
vastrāṇi:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootvastra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, बहुवचन
tatrathere
tatra:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeIndeclinable
Roottatra (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्यय
evaright there
eva:
Sambandha/Emphasis (सम्बन्ध/बल)
TypeIndeclinable
Rooteva (अव्यय)
Formअवधारण-निपात
tātaO dear one / O child
tāta:
Sambodhana (Address/सम्बोधन)
TypeNoun
Roottāta (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सम्बोधन, एकवचन
tavayour
tava:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Roottvad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी, एकवचन
sumadhyameO slender-waisted one
sumadhyame:
Sambodhana (Address/सम्बोधन)
TypeNoun
Rootsu-madhyamā (प्रातिपदिक; सु + मध्यम)
Formस्त्रीलिङ्ग, सम्बोधन, एकवचन; कर्मधारयः
jalein water
jale:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootjala (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, सप्तमी, एकवचन
prakṣālayetshould wash
prakṣālayet:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootpra-kṣāl (धातु)
Formविधिलिङ् (Optative), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, एकवचन
kṣipramquickly
kṣipram:
Kriya-visheshana (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootkṣipram (अव्यय)
Formकालवाचक/शीघ्रार्थक-अव्यय (adverb)
prayāsyantiwill attain, will become
prayāsyanti:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootpra-yā (धातु)
Formलृट् (Simple Future), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, बहुवचन
su-śuklatāmexcellent whiteness
su-śuklatām:
Karma/Phala (Result/फल)
TypeNoun
Rootsu-śuklatā (प्रातिपदिक; सु + शुक्लता)
Formस्त्रीलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; कर्मधारयः; गत्यर्थक-क्रियायाः कर्म/फल

Dāśakanyā (the fisher-girl)

Tirtha: Arbuda-nirjhara (whitening waters)

Type: kund

Scene: Fisherfolk rinse garments in the spring; the cloth becomes strikingly white; the woman addresses the slender-waisted girl, reassuring about the efficacy.

D
dāśāḥ (fisherfolk)
T
toya (sacred water)
V
vastra (garments)
A
Arbuda nirjhara (implied)

FAQs

Purification is both practical and symbolic: tīrtha-water restores outer order and signals inner auspiciousness.

The nirjhara at Arbuda, whose water is said to make washed items attain bright whiteness.

Wash (prakṣālana) garments in the sacred water; immersion/usage of the tīrtha-water is presented as efficacious.