Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 59

त्वत्प्रसादात्समुद्वीक्ष्य गच्छंति मनुजा दिवम् । पितामह महातीर्थं यत्त्वया विहितं क्षितौ । सारस्वतं नरास्तत्र स्नात्वा यांति त्रिविष्टपम्

tvatprasādātsamudvīkṣya gacchaṃti manujā divam | pitāmaha mahātīrthaṃ yattvayā vihitaṃ kṣitau | sārasvataṃ narāstatra snātvā yāṃti triviṣṭapam

“Dengan rahmatmu, manusia—hanya dengan memandangnya—berangkat ke syurga. Wahai Pitāmaha, mahā-tīrtha yang engkau dirikan di bumi, iaitu Sārasvata; sesiapa yang mandi di sana akan mencapai Triviṣṭapa (alam syurga).”

tvat-prasādātfrom your grace
tvat-prasādāt:
Apadana (Source/अपादान)
TypeNoun
Roottvat (सर्वनाम-प्रातिपदिक) + prasāda (प्रातिपदिक)
Formपञ्चमी-विभक्ति (Ablative/5th), एकवचन (Singular); समासः षष्ठी-तत्पुरुषः (genitive determinative) — ‘त्वत्-प्रसाद’
samudvīkṣyahaving beheld
samudvīkṣya:
Kriya-viseshana (Adverbial modifier/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootsam-ud-īkṣ (धातु)
Formक्त्वान्त-अव्यय (Gerund/Absolutive) — ‘having looked up/seen well’
gacchantigo
gacchanti:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootgam (गम्) (धातु)
Formलट्-लकार (Present), प्रथम-पुरुष (3rd), बहुवचन (Plural)
manujāḥmen, humans
manujāḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootmanuja (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग (Masculine), प्रथमा-विभक्ति (Nominative/1st), बहुवचन (Plural)
divamto heaven
divam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootdiv (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग (Feminine), द्वितीया-विभक्ति (Accusative/2nd), एकवचन (Singular)
pitāmahaO Grandfather (Brahmā)
pitāmaha:
Sambodhana (Address/सम्बोधन)
TypeNoun
Rootpitāmaha (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सम्बोधन-विभक्ति (Vocative), एकवचन
mahā-tīrthamthe great sacred ford/pilgrimage place
mahā-tīrtham:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootmahā (प्रातिपदिक) + tīrtha (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग (Neuter), द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; समासः कर्मधारयः — ‘महच्च तत् तीर्थम्’
yatwhich
yat:
Sambandha (Correlative/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootyat (यत्) (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया-विभक्ति (Nom./Acc.), एकवचन; सम्बन्धसूचक-यत् (relative pronoun)
tvayāby you
tvayā:
Karana (Instrument/Agentive instrument/करण)
TypeNoun
Roottvat (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formतृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), एकवचन
vihitamestablished, ordained
vihitam:
Karma (Object complement/कर्म)
TypeVerb
Rootvi-dhā (धा) (धातु)
Formकृदन्तः क्त-प्रत्ययान्त (Past Passive Participle); नपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन — ‘ordained/established’
kṣitauon earth
kṣitau:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootkṣiti (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, सप्तमी-विभक्ति (Locative/7th), एकवचन
sārasvatamSarasvata (connected with Sarasvatī)
sārasvatam:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootsārasvata (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; विशेषणम् (qualifier) — ‘Sarasvatī-related’
narāḥmen
narāḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootnara (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन
tatrathere
tatra:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeIndeclinable
Roottatra (अव्यय)
Formअव्यय (indeclinable), स्थानवाचक-अव्यय (locative adverb)
snātvāhaving bathed
snātvā:
Kriya-viseshana (Adverbial modifier/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootsnā (स्ना) (धातु)
Formक्त्वान्त-अव्यय (Gerund) — ‘having bathed’
yāntigo
yānti:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootyā (या) (धातु)
Formलट्-लकार, प्रथम-पुरुष, बहुवचन
triviṣṭapamTriviṣṭapa (heaven)
triviṣṭapam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Roottri (प्रातिपदिक) + viṣṭapa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; समासः तत्पुरुषः (संख्यापूर्वपद) — ‘त्रयाणां विष्टपानां (स्वर्गलोकानां) समाहारः’

Indra (addressing Brahmā), within the narrator’s frame

Tirtha: Sārasvata Mahātīrtha

Type: kshetra

Scene: A radiant tīrtha beside calm waters; pilgrims behold the site with folded hands; a subtle presence of Pitāmaha (Brahmā) blessing the earth; celestial path opening toward Triviṣṭapa.

B
Brahmā (Pitāmaha)
I
Indra
S
Sārasvata Tīrtha
T
Triviṣṭapa (Svarga)

FAQs

Darśana (reverent seeing) and snāna (sacred bathing) at a divinely established tīrtha are extolled as powerful means to earn heavenly merit.

The Sārasvata Mahātīrtha established by Brahmā on earth.

Snāna (bathing) at the Sārasvata tīrtha; also implied is darśana/visiting (“beholding it”).