Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 1

ऋषय ऊचुः । श्रुतानि मुख्यतीर्थानि तत्क्षेत्रप्रोद्भवानि च । येषु स्नातो नरः स्म्यक्सर्व तीर्थफलं लभेत्

ṛṣaya ūcuḥ | śrutāni mukhyatīrthāni tatkṣetraprodbhavāni ca | yeṣu snāto naraḥ smyaksarva tīrthaphalaṃ labhet

Para resi berkata: Kami telah mendengar tentang tīrtha-tīrtha utama, tempat mandi suci yang muncul dalam wilayah keramat itu; sesiapa yang mandi dengan benar di sana akan memperoleh pahala semua tīrtha.

ṛṣayaḥsages
ṛṣayaḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootṛṣi (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग; प्रथमा (1st/कर्ता), बहुवचन
ūcuḥsaid
ūcuḥ:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootvac (धातु)
Formलिट् (Perfect/परोक्सभूत), प्रथमपुरुष (3rd), बहुवचन; परस्मैपदम्
śrutāniheard
śrutāni:
Karma (Object/कर्म)
TypeAdjective
Rootśruta (कृदन्त; √śru श्रु (धातु) + क्त)
Formनपुंसकलिङ्ग; प्रथमा/द्वितीया, बहुवचन; भूतकर्मणि कृदन्त (past passive participle: 'heard')
mukhyatīrthāniprincipal sacred fords (tīrthas)
mukhyatīrthāni:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootmukhya-tīrtha (प्रातिपदिक; मुख्य + तीर्थ)
Formनपुंसकलिङ्ग; प्रथमा/द्वितीया, बहुवचन
tatkṣetraprodbhavāniarising from that kṣetra
tatkṣetraprodbhavāni:
Viśeṣaṇa (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Roottat-kṣetra-prodbhava (प्रातिपदिक; तत् + क्षेत्र + प्रोद्भव)
Formनपुंसकलिङ्ग; प्रथमा/द्वितीया, बहुवचन; सम्बन्धवाचक (arising from that sacred region)
caand
ca:
Sambandha (Connector/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formअव्यय; समुच्चय (conjunction)
yeṣuin which
yeṣu:
Adhikarana (Locative/अधिकरण)
TypeNoun
Rootyad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुं/नपुंसक; सप्तमी (7th/अधिकरण), बहुवचन; सम्बन्धक (in which)
snātaḥhaving bathed
snātaḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeAdjective
Rootsnāta (कृदन्त; √snā स्ना (धातु) + क्त)
Formपुंलिङ्ग; प्रथमा (1st/कर्ता), एकवचन; भूतकर्मणि कृदन्त (having bathed)
naraḥa man
naraḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootnara (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग; प्रथमा (1st/कर्ता), एकवचन
smyakproperly
smyak:
Kriya-viśeṣaṇa (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootsamyak (अव्यय)
Formअव्यय; क्रियाविशेषण (adverb: properly)
sarvaall
sarva:
Viśeṣaṇa (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootsarva (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग; द्वितीया (2nd/कर्म), एकवचन; तीर्थफलम् इति विशेषण (qualifying 'fruit')
tīrthaphalamthe fruit of (all) tīrthas
tīrthaphalam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Roottīrtha-phala (प्रातिपदिक; तीर्थ + फल)
Formनपुंसकलिङ्ग; द्वितीया (2nd/कर्म), एकवचन
labhetwould obtain
labhet:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootlabh (धातु)
Formविधिलिङ् (Optative/संभावना), प्रथमपुरुष (3rd), एकवचन; आत्मनेपदम्

Ṛṣis (Sages)

Tirtha: Principal tīrthas within the kṣetra (to be enumerated in the ensuing chapter)

Type: kshetra

Scene: A group of sages seated in a forest-āśrama asking about the region’s chief tīrthas; in the background, a stylized map-like panorama of multiple ghāṭas, kuṇḍas, and shrines within one kṣetra.

Ṛṣis
T
Tīrtha
H
Hāṭakeśvara-kṣetra (implied by context)

FAQs

Pilgrimage is framed as concentrated sacred merit: certain tīrthas are said to confer the fruit of many through proper bathing.

The sages refer to the tīrthas arising within the same kṣetra under discussion (Hāṭakeśvara-kṣetra in this section’s frame).

Snāna (ritual bathing) performed ‘samyak’ (properly) in the chief tīrthas.