Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 30

ऋषय ऊचुः । कथं सन्तोषितो ब्रह्मा त्रिजातेन महात्मना । कर्मकांडं कथं भिन्नं कृतं तेन महात्मना । सर्वं विस्तरतो ब्रूहि परं कौतूहलं हि नः

ṛṣaya ūcuḥ | kathaṃ santoṣito brahmā trijātena mahātmanā | karmakāṃḍaṃ kathaṃ bhinnaṃ kṛtaṃ tena mahātmanā | sarvaṃ vistarato brūhi paraṃ kautūhalaṃ hi naḥ

Para ṛṣi berkata: “Bagaimanakah Brahmā dipuaskan oleh Trijāta yang berhati agung melalui upacara Trijāta itu? Bagaimanakah dia membezakan bahagian karmakāṇḍa (bahagian ritual)? Terangkanlah semuanya dengan terperinci, kerana rasa ingin tahu kami amat besar.”

ṛṣayaḥthe sages
ṛṣayaḥ:
Karta (Speaker/कर्ता)
TypeNoun
Rootṛṣi (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, बहुवचनम्
ūcuḥsaid
ūcuḥ:
Kriyā (Main verb/क्रिया)
TypeVerb
Root√vac (वच् धातु)
Formलिट्-लकारः (Perfect), प्रथम-पुरुषः (3rd), बहुवचनम्; परस्मैपदम्
kathamhow
katham:
Kriyāviśeṣaṇa (Interrogative/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootkatham (अव्यय)
Formप्रश्नार्थक-अव्ययम् (interrogative adverb: how)
santoṣitaḥwas satisfied/pleased
santoṣitaḥ:
Kriyā (Predicate/क्रिया)
TypeVerb
Rootsam-√tuṣ (तुष् धातु) + kta
Formभूतकर्मणि कृदन्तः (past passive participle/क्त), पुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्; ब्रह्मा इत्यस्य विधेय-विशेषणम्
brahmāBrahmā
brahmā:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootbrahman (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्
trijātenaby Trijāta
trijātena:
Karta (Agent/कर्ता)
TypeNoun
Roottrijāta (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, तृतीया-विभक्तिः, एकवचनम्
mahātmanāby the great-souled one
mahātmanā:
Karta (Agent/कर्ता)
TypeNoun
Rootmahātman (प्रातिपदिक); mahā + ātman
Formपुंलिङ्गे, तृतीया-विभक्तिः, एकवचनम्; विशेषणरूपेण (as epithet of trijāta/tena)
karmakāṃḍamthe ritual section (of duties)
karmakāṃḍam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootkarma-kāṇḍa (प्रातिपदिक); karma + kāṇḍa
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्
kathamhow
katham:
Kriyāviśeṣaṇa (Interrogative/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootkatham (अव्यय)
Formप्रश्नार्थक-अव्ययम्
bhinnamdivided, differentiated
bhinnam:
Viśeṣaṇa (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Root√bhid (भिद् धातु) + kta / bhinna (प्रातिपदिक)
Formभूतकर्मणि कृदन्त-विशेषणम् (PPP), नपुंसकलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्; karmakāṃḍam इत्यस्य विशेषणम्
kṛtamwas done/made
kṛtam:
Kriyā (Predicate/क्रिया)
TypeVerb
Root√kṛ (कृ धातु) + kta
Formभूतकर्मणि कृदन्तः (past passive participle/क्त), नपुंसकलिङ्गे, प्रथमा/द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्; कर्मकाण्डं इत्यस्य विधेयम्
tenaby him
tena:
Karta (Agent/कर्ता)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, तृतीया-विभक्तिः, एकवचनम्
mahātmanāby the great-souled one
mahātmanā:
Karta (Agent/कर्ता)
TypeNoun
Rootmahātman (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, तृतीया-विभक्तिः, एकवचनम्; tena इत्यस्य विशेषणम्
sarvameverything
sarvam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootsarva (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्
vistarataḥin detail
vistarataḥ:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootvistara (प्रातिपदिक) + tas (तसिल्)
Formतसिलन्त-अव्ययम् (adverb: in detail)
brūhitell (us)
brūhi:
Kriyā (Main verb/क्रिया)
TypeVerb
Root√brū (ब्रू धातु)
Formलोट्-लकारः (Imperative), मध्यम-पुरुषः (2nd), एकवचनम्; परस्मैपदम्
paramgreat, supreme
param:
Viśeṣaṇa (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootpara (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्; kautūhalam इत्यस्य विशेषणम्
kautūhalamcuriosity
kautūhalam:
Hetu (Cause/हेतु)
TypeNoun
Rootkautūhala (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, प्रथमा/द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्
hiindeed, for
hi:
Sambandha (Particle/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Roothi (अव्यय)
Formनिपात-अव्ययम् (particle: indeed/for)
naḥfor us / of us
naḥ:
Sampradāna (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootasmad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी/चतुर्थी-विभक्तिः (Gen./Dat. 6th/4th), बहुवचनम्; अस्मद्-प्रत्ययः (enclitic)

Ṛṣis (Sages)

Type: kshetra

Listener: Sūta (to respond)

Scene: A circle of sages addresses the narrator, hands folded, faces intent; the atmosphere is scholarly; palm-leaf manuscripts and ritual diagrams suggest ‘karmakāṇḍa-bheda’ taxonomy.

Ṛṣis
B
Brahmā
T
Trijāta
K
Karmakāṇḍa

FAQs

True tīrtha-narratives invite inquiry into right practice—how rites are structured and how divine grace is attained through dharma.

This verse is part of the Nāgarakhaṇḍa’s Tīrthamāhātmya dialogue; the immediate line focuses on ritual explanation rather than naming the site.

It asks about the differentiation/organization of karmakāṇḍa (ritual procedures), implying a structured Vedic ritual framework.