Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 41

तावन्मया द्रुतं गत्वा स पृष्टः कौतुकान्नृपः । सेव्यमानोऽपि गन्धर्वैः समंताद्बुद्धितत्परैः

tāvanmayā drutaṃ gatvā sa pṛṣṭaḥ kautukānnṛpaḥ | sevyamāno'pi gandharvaiḥ samaṃtādbuddhitatparaiḥ

Pada masa itu saya pergi dengan tergesa-gesa dan, kerana ingin tahu, menyoal raja itu—walaupun dia sedang dilayani dari semua arah oleh Gandharva yang tekun.

tāvatmeanwhile; then
tāvat:
Adhikarana (Temporal context/अधिकरण)
TypeIndeclinable
Roottāvat (अव्यय)
Formअव्यय (तावदर्थक-काल/परिमाणबोधक) — 'so long/then'
mayāby me; I
mayā:
Karta (Agent in gerund construction/कर्ता)
TypeNoun
Rootasmad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formउत्तमपुरुष-सर्वनाम, तृतीया विभक्ति (3rd/करण), एकवचन
drutamquickly
drutam:
Kriya-vishesana (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootdruta (प्रातिपदिक)
Formअव्यय (क्रियाविशेषण) — 'शीघ्रम्'
gatvāhaving gone
gatvā:
Kriya (Gerundial action/पूर्वक्रिया)
TypeVerb
Root√gam (धातु)
Formक्त्वान्त (absolutive/gerund), अव्ययभाव; 'having gone'
saḥhe
saḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति (1st/कर्ता), एकवचन
pṛṣṭaḥwas asked
pṛṣṭaḥ:
Kriya (Passive predicate/क्रिया)
TypeVerb
Rootpṛṣṭa (प्रातिपदिक; √prach से क्त)
Formकृदन्त (क्त-प्रत्यय) भूतकर्मणि; पुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, एकवचन; 'having been asked'
kautukātout of curiosity
kautukāt:
Hetu (Cause/हेतु)
TypeNoun
Rootkautuka (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, पञ्चमी विभक्ति (5th/हेतु-अपादान), एकवचन
nṛpaḥthe king
nṛpaḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootnṛpa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति (1st/कर्ता), एकवचन
sevyamānaḥbeing served; being attended
sevyamānaḥ:
Karta (Subject in passive sense/कर्ता)
TypeVerb
Root√sev (धातु)
Formवर्तमानकाले कर्मणि शानच् (present passive participle), पुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, एकवचन
apieven; although
api:
Sambandha (Particle/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootapi (अव्यय)
Formअव्यय (अपि—समुच्चय/अपवाद/अवधारण)
gandharvaiḥby Gandharvas
gandharvaiḥ:
Karana (Agent/instrument in passive/करण)
TypeNoun
Rootgandharva (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया विभक्ति (3rd/करण), बहुवचन
samantātfrom all sides; all around
samantāt:
Desha-adhikarana (Spatial context/देशाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootsamantāt (अव्यय)
Formअव्यय (देशवाचक-क्रियाविशेषण) — 'on all sides'
buddhi-tatparaiḥby those intent/attentive in mind
buddhi-tatparaiḥ:
Visheshana (Qualifier of gandharvaiḥ/विशेषण)
TypeAdjective
Rootbuddhi (प्रातिपदिक) + tatpara (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया विभक्ति (3rd), बहुवचन; षष्ठी-तत्पुरुष: 'बुद्धौ तत्पराः' = intent in mind/attentive

Agastya (narrator)

Type: kund

Listener: Rāghava

Scene: Agastya approaches swiftly and questions the transformed king, who is surrounded by attentive Gandharvas in a luminous circle near the sacred waters and the waiting vimāna.

A
Agastya
G
Gandharva
N
nṛpa (king)

FAQs

A tīrtha’s fruit becomes evident through extraordinary states; the wise inquire into causes to establish dharmic understanding.

The episode continues within a tīrtha narrative around a sacred water-site; the specific name is not stated in this verse.

None explicitly; it introduces inquiry into the cause of the heavenly state.