षष्ठ्यांषष्ठ्यां नृपश्रेष्ठ ह्यष्टम्यां च चतुर्दशीम् । स्नानं यः कारयेन्मर्त्यः श्राद्धं प्रेतेषु भक्तितः । तस्य पापक्षयः पार्थ सूर्यलोके महीयते
ṣaṣṭhyāṃṣaṣṭhyāṃ nṛpaśreṣṭha hyaṣṭamyāṃ ca caturdaśīm | snānaṃ yaḥ kārayenmartyaḥ śrāddhaṃ preteṣu bhaktitaḥ | tasya pāpakṣayaḥ pārtha sūryaloke mahīyate
Wahai raja yang utama, pada hari Ṣaṣṭhī, sekali lagi pada Ṣaṣṭhī, serta pada Aṣṭamī dan Caturdaśī, sesiapa yang mandi suci dan dengan bhakti mempersembahkan śrāddha bagi para mendiang—wahai Pārtha—dosanya terhapus dan dia dimuliakan di Sūryaloka.
Śrī Mārkaṇḍeya
Tirtha: Sūrya-tīrtha on Revā (Ravi-nirmita)
Type: ghat
Listener: Pārtha (Arjuna)
Scene: Pilgrims at dawn on Narmadā ghāṭa: snāna, then śrāddha setup—kuśa grass, piṇḍa offerings, water libations; Sūrya rising, rays touching offerings; Mārkaṇḍeya instructing Pārtha.
Time (tithi) + place (tīrtha) + devotion (bhakti) together intensify dharma, yielding purification and elevated posthumous states.
The Sūrya-established tīrtha on the northern bank of the Revā/Narmadā.
Snāna (ritual bathing) and śrāddha for the departed on specified tithis: ṣaṣṭhī, aṣṭamī, and caturdaśī.