Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Avanti Khanda, Shloka 2

ॐ नमः श्रीपुरुषोत्तमाय । ॐ नमः श्रीनर्मदायै । ॐ नमो हरिहरहिरण्यगर्भेभ्यो नमो व्यासवाल्मीकिशुकपराशरेभ्यो नमो गुरुगोब्राह्मणेभ्यः । ॐ मज्जन्मातङ्गगण्डच्युतमदमदिरामोदमत्तालिमालं स्नानैः सिद्धाङ्गनानां कुचयुगविगलत्कुङ्कुमासङ्गपिङ्गम् । सायं प्रातर्मुनीनां कुसुमचयसमाच्छन्नतीरस्थवृक्षं पायाद्वो नर्मदाम्भः करिमकरकराक्रान्तरहंस्तरंगम्

oṃ namaḥ śrīpuruṣottamāya | oṃ namaḥ śrīnarmadāyai | oṃ namo hariharahiraṇyagarbhebhyo namo vyāsavālmīkiśukaparāśarebhyo namo gurugobrāhmaṇebhyaḥ | oṃ majjanmātaṅgagaṇḍacyutamadamadirāmodamattālimālaṃ snānaiḥ siddhāṅganānāṃ kucayugavigalatkuṅkumāsaṅgapiṅgam | sāyaṃ prātarmunīnāṃ kusumacayasamācchannatīrasthavṛkṣaṃ pāyādvo narmadāmbhaḥ karimakarakarākrāntarahaṃstaraṃgam

ॐ ശ്രീപുരുഷോത്തമായ നമഃ। ॐ ശ്രീനർമദായൈ (രേവായൈ) നമഃ। ഹരി, ഹര, ഹിരണ്യഗർഭന്മാർക്ക് നമസ്കാരം; വ്യാസൻ, വാൽമീകി, ശുകൻ, പരാശരൻ എന്നിവർക്ക് നമസ്കാരം; ഗുരു, ഗോ, ബ്രാഹ്മണർ എന്നിവർക്ക് നമസ്കാരം। സ്നാനം ചെയ്യുന്ന ആനകളുടെ കവിളുകളിൽ നിന്ന് ഒഴുകുന്ന മദജലത്തിന്റെ സുഗന്ധം നിറഞ്ഞതും, സിദ്ധാംഗനമാർ സ്നാനം ചെയ്യുമ്പോൾ അവരുടെ സ്തനങ്ങളിൽ നിന്ന് കഴുകി ഒഴുകുന്ന കുങ്കുമരസത്താൽ ചുവപ്പുനിറം പൂണ്ടതും, പ്രഭാതവും സായാഹ്നവും മുനികൾ ശേഖരിച്ച പുഷ്പക്കൂട്ടങ്ങളാൽ മൂടപ്പെട്ട തീരവൃക്ഷങ്ങൾ ശോഭിക്കുന്നതും, ആനകളും മകരങ്ങളും സ്പർശിച്ച് ഉണർത്തുന്ന തരംഗങ്ങളിൽ ഹംസങ്ങൾ വിഹരിക്കുന്നതുമായ നർമദാജലം നിങ്ങളെ കാത്തുരക്ഷിക്കട്ടെ।

oṃOṃ
oṃ:
Sambandha (Invocation/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootoṃ (अव्यय/प्रणव)
Formअव्यय (sacred syllable/प्रणव)
namaḥsalutation
namaḥ:
Sambandha (Salutation/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnamas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा (1st), एकवचन; नमस्कारार्थक-प्रयोगः (salutation as exclamation)
śrīpuruṣottamāyato Śrī Puruṣottama
śrīpuruṣottamāya:
Sampradana (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootśrī-puruṣottama (प्रातिपदिक; श्री + पुरुषोत्तम)
Formपुंलिङ्ग, चतुर्थी (4th/चतुर्थी), एकवचन; सम्प्रदानम् (dative): ‘unto’
oṃOṃ
oṃ:
Sambandha (Invocation/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootoṃ (अव्यय/प्रणव)
Formअव्यय (प्रणव)
namaḥsalutation
namaḥ:
Sambandha (Salutation/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnamas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; नमस्कारार्थक
śrīnarmadāyaito Śrī Narmadā
śrīnarmadāyai:
Sampradana (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootśrī-narmadā (प्रातिपदिक; श्री + नर्मदा)
Formस्त्रीलिङ्ग, चतुर्थी (4th), एकवचन; सम्प्रदानम्
oṃOṃ
oṃ:
Sambandha (Invocation/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootoṃ (अव्यय/प्रणव)
Formअव्यय (प्रणव)
namosalutation
namo:
Sambandha (Salutation/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnamas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; ‘namaḥ’ इत्यस्य सन्धिरूपम् (namaḥ + … → namo …)
hariharahiraṇyagarbhebhyaḥto Hari, Hara, and Hiraṇyagarbha
hariharahiraṇyagarbhebhyaḥ:
Sampradana (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Roothari-hara-hiraṇyagarbha (प्रातिपदिक; हरि + हर + हिरण्यगर्भ)
Formपुंलिङ्ग, पञ्चमी (5th/पञ्चमी), बहुवचन; अपादानार्थे/सम्बोधन-प्रयोगे (to/from; here: ‘to’)
namosalutation
namo:
Sambandha (Salutation/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnamas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; नमस्कारार्थक
vyāsavālmīkiśukaparāśarebhyaḥto Vyāsa, Vālmīki, Śuka, and Parāśara
vyāsavālmīkiśukaparāśarebhyaḥ:
Sampradana (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootvyāsa-vālmīki-śuka-parāśara (प्रातिपदिक; व्यास + वाल्मीकि + शुक + पराशर)
Formपुंलिङ्ग, पञ्चमी (5th), बहुवचन; नमस्कार-प्रयोगे ‘to’
namosalutation
namo:
Sambandha (Salutation/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootnamas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; नमस्कारार्थक
gurugobrāhmaṇebhyaḥto gurus, cows, and brāhmaṇas
gurugobrāhmaṇebhyaḥ:
Sampradana (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootguru-go-brāhmaṇa (प्रातिपदिक; गुरु + गो + ब्राह्मण)
Formपुंलिङ्ग, पञ्चमी (5th), बहुवचन; नमस्कार-प्रयोगे ‘to’
oṃOṃ
oṃ:
Sambandha (Invocation/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootoṃ (अव्यय/प्रणव)
Formअव्यय (प्रणव)
majjanmātaṅgagaṇḍacyutamadamadirāmodamattālimālam(water) with a garland of bees intoxicated by the fragrant ichor of bathing elephants
majjanmātaṅgagaṇḍacyutamadamadirāmodamattālimālam:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootmajjat-mātaṅga-gaṇḍa-cyuta-mada-madirā-moda-matta-āli-mālā (प्रातिपदिक; मज्जत् + मातङ्ग + गण्ड + च्युत + मद + मदिरा + मोद + मत्त + आलि + माला)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया (2nd/द्वितीया), एकवचन; विशेषणम्—‘ambhaḥ’ इत्यस्य; बहुपद-समासः: ‘(water) having a garland of intoxicated bees delighted by the liquor-like ichor dripping from the cheeks of bathing elephants’
snānaiḥby (their) bathing
snānaiḥ:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootsnāna (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया (3rd/तृतीया), बहुवचन; करणम् (instrumental): ‘by/with baths’
siddhāṅganānāmof the Siddha maidens
siddhāṅganānām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootsiddha-aṅganā (प्रातिपदिक; सिद्ध + अङ्गना)
Formस्त्रीलिङ्ग, षष्ठी (6th/षष्ठी), बहुवचन; सम्बन्धः (genitive): ‘of the Siddha-women’
kucayugavigalatkuṅkumāsaṅgapiṅgamyellowed by saffron dripping from pairs of breasts
kucayugavigalatkuṅkumāsaṅgapiṅgam:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootkuca-yuga-vigalad-kuṅkuma-āsaṅga-piṅga (प्रातिपदिक; कुच + युग + विगलत् + कुङ्कुम + आसङ्ग + पिङ्ग)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषणम्—‘ambhaḥ’ इत्यस्य; ‘yellowish due to contact with saffron dripping from pairs of breasts’
sāyamin the evening
sāyam:
Adhikarana (Time/कालाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootsāyam (अव्यय)
Formअव्यय (adverb): ‘in the evening’
prātarin the morning
prātar:
Adhikarana (Time/कालाधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootprātar (अव्यय)
Formअव्यय (adverb): ‘in the morning’
munīnāmof sages
munīnām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootmuni (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी (6th), बहुवचन; सम्बन्धः
kusumacayasamācchannatīrasthavṛkṣam(water) with bank-side trees covered by masses of flowers
kusumacayasamācchannatīrasthavṛkṣam:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootkusuma-caya-samācchanna-tīra-stha-vṛkṣa (प्रातिपदिक; कुसुम + चय + समाच्छन्न + तीर + स्थ + वृक्ष)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषणम्—‘ambhaḥ’ इत्यस्य; ‘(water) whose bank-trees are covered with heaps of flowers’
pāyātmay protect
pāyāt:
Kriya (Predicate/क्रिया)
TypeVerb
Rootpā (धाातु; पा—रक्षणे)
Formलोट् (imperative/benedictive sense), प्रथमपुरुष (3rd), एकवचन; परस्मैपदम्; आशिषि—‘may (it) protect’
voyou; for you
vo:
Sampradana (Beneficiary/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootyusmad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी/चतुर्थी (6th/4th) बहुवचन-रूपम् (enclitic): ‘your/for you’; अत्र कर्म/सम्प्रदानार्थे—‘you’
narmadāmbhaḥthe waters of Narmadā
narmadāmbhaḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootnarmadā-ambhas (प्रातिपदिक; नर्मदा + अम्भस्)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा (1st), एकवचन; कर्ता—‘the waters of Narmadā’
karimakarakarākrāntarahaṃstaraṃgam(water) with waves thronged by elephants, makaras, and swans
karimakarakarākrāntarahaṃstaraṃgam:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootkari-makara-kara-ākrānta-rahaṃs-taraṃga (प्रातिपदिक; करि + मकर + कर + आक्रान्त + रहंस + तरङ्ग)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषणम्—‘ambhaḥ’ इत्यस्य; ‘having waves overrun by the hands/trunks of elephants and by makaras, with (sporting) swans’

Sūta (deduced maṅgalācaraṇa/narratorial invocation in Purāṇic style)

Tirtha: Revā/Narmadā

Type: river

Scene: A lush Narmadā panorama: elephants bathing with fragrant ichor, siddha maidens bathing with saffron-tinted water, sages gathering blossoms at dawn and dusk under flowering riverbank trees, swans gliding, crocodiles and makaras stirring waves; above, a maṅgala panel with ‘ॐ नमः’ salutations to Puruṣottama and Narmadā, and to Hari-Hara-Hiraṇyagarbha and the sages.

P
Puruṣottama
N
Narmadā (Revā)
H
Hari (Viṣṇu)
H
Hara (Śiva)
H
Hiraṇyagarbha (Brahmā)
V
Vyāsa
V
Vālmīki
Ś
Śuka
P
Parāśara
G
Guru
G
Go (Cow)
B
Brāhmaṇa
S
Siddha
M
Muni

FAQs

Begin sacred study by honoring God, the holy river, the rishis, and dharmic pillars (guru, cow, brāhmaṇas); then receive the river’s protective grace.

The river Narmadā (Revā) herself—praised as a living tīrtha whose waters sanctify and protect.

Snāna (bathing/immersion) in the Narmadā is implied as a sanctifying act, framing the river as a purifier and protector.