Previous Verse
Next Verse

Shloka 97

Adhyaya 89: शौचाचारलक्षणम् — सदाचार, भैक्ष्यचर्या, प्रायश्चित्त, द्रव्यशुद्धि, आशौच-निर्णय

रसोल्लासा कृते वृत्तिस् त्रेतायां गृहवृक्षजा सैवार्तवकृताद् दोषाद् रागद्वेषादिभिर् नृणाम्

rasollāsā kṛte vṛttis tretāyāṃ gṛhavṛkṣajā saivārtavakṛtād doṣād rāgadveṣādibhir nṛṇām

കൃതയുഗത്തിൽ ഉപജീവനം രസത്തിന്റെ സ്വാഭാവിക ഉല്ലാസത്തിൽ നിന്നായിരുന്നു; ത്രേതായുഗത്തിൽ അത് ഗൃഹവും വൃക്ഷവും ആശ്രയിച്ചുണ്ടായി. അതേ അവസ്ഥയിൽ നിന്നു കാല/ഋതുജന്യ ദോഷം മൂലം മനുഷ്യരിൽ രാഗദ്വേഷാദികൾ ഉദിച്ചു।

rasa-ullāsādelight in essence/spontaneous abundance
rasa-ullāsā:
kṛtein the Kṛta Yuga
kṛte:
vṛttiḥlivelihood/means of subsistence
vṛttiḥ:
tretāyāmin the Tretā Yuga
tretāyām:
gṛha-vṛkṣajāborn of houses and trees (settled life, cultivation)
gṛha-vṛkṣajā:
sā evathat very (condition)
sā eva:
ārtava-kṛtātproduced by seasonality/time/periodic change
ārtava-kṛtāt:
doṣātfrom the defect/taint
doṣāt:
rāgaattachment/passion
rāga:
dveṣaaversion/hatred
dveṣa:
ādibhiḥand other (faults)
ādibhiḥ:
nṛṇāmof human beings
nṛṇām:

Suta Goswami