Previous Verse
Next Verse

Shloka 97

ध्यानयज्ञः, संसार-विष-निरूपणम्, पाशुपतयोगः, परा-अपरा विद्या, चतुर्वस्था-विचारः (अध्यायः ८६)

अज्ञान = सोउर्चे ओफ़् संसार नान्तःप्रज्ञो बहिःप्रज्ञो न चोभयगतस् तथा न प्रज्ञानघनस्त्वेवं न प्राज्ञो ज्ञानपूर्वकः

ajñāna = source of saṃsāra nāntaḥprajño bahiḥprajño na cobhayagatas tathā na prajñānaghanastvevaṃ na prājño jñānapūrvakaḥ

अज्ञान ही संसार में बहाने वाली धारा है। उससे बँधा पशु न भीतर से जाग्रत होता है, न बाहर से, न दोनों में स्थित; न उसकी चेतना घनी-स्थिर होती है। इसलिए वह प्राज्ञ नहीं—जब तक पहले सम्यक् ज्ञान उदित न हो, जो मोक्ष का कारण है।

ajñānamignorance (āṇava/pāśa-bondage)
ajñānam:
saṃsārasyaof transmigratory existence
saṃsārasya:
srotasstream/current/cause that carries along
srotas:
nanot
na:
antaḥ-prajñaḥinwardly cognizant/awakened
antaḥ-prajñaḥ:
bahiḥ-prajñaḥoutwardly cognizant/awakened
bahiḥ-prajñaḥ:
ubhaya-gataḥestablished in both (inner and outer)
ubhaya-gataḥ:
tathālikewise
tathā:
prajñāna-ghanaḥcompact/steady mass of awareness (undistracted consciousness)
prajñāna-ghanaḥ:
evaṃthus
evaṃ:
prājñaḥthe truly wise/knower
prājñaḥ:
jñāna-pūrvakaḥpreceded by (right) knowledge / having knowledge as the prerequisite.
jñāna-pūrvakaḥ:

Suta Goswami (narrating Shaiva teaching within the Linga Purana discourse)