Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 10

यावन्न शून्यतां याति सकलं वसुधातलम् । व्याप्तं सर्वैस्ततः सर्पैर्विषाढ्यैरतिभीषणैः

yāvanna śūnyatāṃ yāti sakalaṃ vasudhātalam | vyāptaṃ sarvaistataḥ sarpairviṣāḍhyairatibhīṣaṇaiḥ

Avant que toute la surface de la terre ne devienne déserte (d’hommes), car elle est envahie de serpents partout, chargés de venin et terrifiants à l’excès—

यावत्until/as long as
यावत्:
Sambandha (Temporal connector/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootयावत् (अव्यय)
Formअव्यय; यावत्-तावत् सम्बन्धे (as long as/until)
not
:
Sambandha (Negation/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootन (अव्यय)
Formअव्यय; निषेध (negation)
शून्यताम्emptiness/desolation
शून्यताम्:
Gati/Karma (Goal/गति-लक्ष्य)
TypeNoun
Rootशून्यता (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे द्वितीया एकवचनम् (Accusative singular); गत्यर्थक-क्रियायाः लक्ष्य (state reached)
यातिgoes/comes to
याति:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootया (धातु)
Formलट्-लकारः (Present); परस्मैपदम्; प्रथमपुरुषः; एकवचनम्
सकलम्entire
सकलम्:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootसकल (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे द्वितीया एकवचनम् (Accusative singular); विशेषणम्
वसुधातलम्surface of the earth
वसुधातलम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootवसुधा + तल (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे द्वितीया एकवचनम् (Accusative singular); षष्ठी-तत्पुरुषः (वसुधायाः तलम्)
व्याप्तम्pervaded/covered
व्याप्तम्:
Kriya (Predicative/क्रिया-विशेष्य)
TypeAdjective
Rootव्याप् (धातु) + व्याप्त (कृदन्त-प्रातिपदिक)
Formक्त-प्रत्ययान्त भूतकृदन्त; नपुंसकलिङ्गे प्रथमा/द्वितीया एकवचनम्; (अत्र) कर्मणि/भावे—‘covered/pervaded’
सर्वैःby all
सर्वैः:
Karana (Instrument/करण)
TypeAdjective
Rootसर्व (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे तृतीया बहुवचनम् (Instrumental plural); विशेषणम्
ततःthen/thereafter
ततः:
Sambandha (Discourse connector/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootततः (अव्यय)
Formअव्यय; अनन्तरम्/तस्मात् (then/thereafter)
सर्पैःby serpents
सर्पैः:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootसर्प (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे तृतीया बहुवचनम् (Instrumental plural)
विषाढ्यैःabounding in poison
विषाढ्यैः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootविष + आढ्य (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे तृतीया बहुवचनम् (Instrumental plural); तृतीया-तत्पुरुष/उपपदसमासार्थः (विषेण आढ्याः = rich in poison); विशेषणम्
अतिभीषणैःvery terrifying
अतिभीषणैः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootअति + भीषण (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे तृतीया बहुवचनम् (Instrumental plural); कर्मधारयः (अतिशयेन भीषणाः); विशेषणम्

Narrator (continuing the reported plea/context; exact speaker not explicit in the excerpt)

Scene: A panoramic earth-scene where serpents occupy fields, roads, and riverbanks; their hoods flare, venom glistens, and human settlements appear deserted or in flight.

E
Earth (Vasudhā)
S
Serpents (Sarpas)

FAQs

When adharma spreads unchecked, it threatens the very continuity of life; restoration of balance becomes urgent.

No site-name appears here; the verse intensifies the narrative stakes within the Tīrthamāhātmya.

None; it is a depiction of danger and urgency.