Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Mahesvara Khanda, Shloka 41

तं दृष्ट्वा त्वरितं देवो योगिध्येयांघ्रिपंकजः । अभ्युत्थाय मुदा युक्तः परिष्वज्य च शार्ङ्गिणम्

taṃ dṛṣṭvā tvaritaṃ devo yogidhyeyāṃghripaṃkajaḥ | abhyutthāya mudā yuktaḥ pariṣvajya ca śārṅgiṇam

Le voyant arriver promptement, le dieu dont les pieds de lotus sont médités par les yogins se leva, empli de joie, et étreignit Śārṅgin (Viṣṇu, porteur de l’arc Śārṅga).

तम्him
तम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः (कर्म), एकवचनम्; सर्वनाम-शब्दः (pronoun)
दृष्ट्वाhaving seen
दृष्ट्वा:
Kriyāviśeṣaṇa (Absolutive modifier)
TypeVerb
Rootdṛś (धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्यय-क्रियाविशेषणम् (absolutive/gerund); पूर्वकाले कृत्यं दर्शयति
त्वरितम्quickly / in haste
त्वरितम्:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial)
TypeAdjective
Roottvarita (प्रातिपदिक; त्वरित = शीघ्र)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्; क्रियाविशेषणवत् प्रयोगः (adverbially: quickly)
देवःthe god
देवः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootdeva (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्
योगि-ध्येय-अङ्घ्रि-पङ्कजः(he) whose lotus-feet are meditated upon by yogis
योगि-ध्येय-अङ्घ्रि-पङ्कजः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootyogin (प्रातिपदिक) + dhyeya (कृदन्त/प्रातिपदिक) + aṅghri (प्रातिपदिक) + paṅkaja (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्; षष्ठी-तत्पुरुषः (योगिभिः ध्येयस्य अङ्घ्र्योः पङ्कजम् यस्य) इति बहुपद-समासः
अभ्युत्थायhaving risen up
अभ्युत्थाय:
Kriyāviśeṣaṇa (Absolutive modifier)
TypeVerb
Rootabhi-ud-sthā (धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्यय-क्रियाविशेषणम् (absolutive); ‘उत्थाय’ = having risen, with prefix ‘अभि’
मुदाwith joy
मुदा:
Karaṇa/Hetu (Instrument/Cause)
TypeNoun
Rootmud (प्रातिपदिक: mudā)
Formस्त्रीलिङ्गे, तृतीया-विभक्तिः, एकवचनम्; साधन/हेतु-भावः (with joy)
युक्तःjoined/filled (with joy), composed
युक्तः:
Karta-anvaya (Predicate adjective)
TypeAdjective
Rootyukta (कृदन्त-प्रातिपदिक; √yuj)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्; क्त-प्रत्ययान्त (past passive participle)
परिष्वज्यhaving embraced
परिष्वज्य:
Kriyāviśeṣaṇa (Absolutive modifier)
TypeVerb
Rootpari-ṣvaj (धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्यय-क्रियाविशेषणम् (absolutive)
and
:
Sambandha (Connector)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formसमुच्चय-अव्ययम् (conjunction)
शार्ङ्गिणम्Śārṅgin (Vishnu)
शार्ङ्गिणम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootśārṅgin (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्; विष्णोः नाम (one who bears Śārṅga bow)

Narrator (Sūta/Lomaharṣaṇa tradition, Mahēśvarakhaṇḍa narrative voice)

Tirtha: Kedāra/Kedārakṣetra (contextual)

Type: kshetra

Listener: Frame-audience (traditionally sages/Śaunaka-style assembly; not explicit in the verse)

Scene: Viṣṇu (Śārṅgin) arrives swiftly; Śiva—whose lotus-feet are the object of yogic meditation—rises with delight and embraces him, establishing intimate divine friendship in a Himalayan sacred setting.

Ś
Śiva
V
Viṣṇu (Śārṅgin)
Y
Yogins

FAQs

Reverence and warmth between deities teaches harmony: devotion culminates in unity, not rivalry.

The Kedārakhaṇḍa Himalayan milieu—associated with Kedāra tīrthas—forms the sacred backdrop.

No ritual instruction appears; the verse emphasizes devotional vision (yogic contemplation) and divine concord.