Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Brahma Khanda, Shloka 37

एवं वाचाऽशरी रिण्या कथिता चंडिका तदा । प्राह स्ववाहनं सिंहमसुरेंद्रवधोद्यता

evaṃ vācā'śarī riṇyā kathitā caṃḍikā tadā | prāha svavāhanaṃ siṃhamasureṃdravadhodyatā

Ainsi interpellée par la voix sans corps, Caṇḍikā s’adressa alors à sa propre monture, le lion, prête à abattre le seigneur des asuras.

एवम्thus
एवम्:
Sambandha (Adverbial/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootevam (अव्यय)
Formअव्ययम् (adverb)
वाचाby a voice
वाचा:
Karaṇa (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootvāc (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, तृतीया-विभक्तिः, एकवचनम्
अशरीरिण्याby a bodiless (one)
अशरीरिण्या:
Karaṇa (Instrument/करण)
TypeAdjective
Roota-śarīrinī (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, तृतीया-विभक्तिः, एकवचनम्; विशेषणम् (वाचायाः)
कथिताwas spoken/told
कथिता:
Kriya (Predicative/क्रिया)
TypeVerb
Root√kath (कथ्) → कथित (कृदन्त-प्रातिपदिक)
Formभूतकृदन्तः (क्त/PPP); स्त्रीलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्; (चण्डिकायाḥ)
चण्डिकाCaṇḍikā (the Goddess)
चण्डिका:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootcaṇḍikā (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्
तदाthen
तदा:
Sambandha (Time/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Roottadā (अव्यय)
Formकालवाचक-अव्ययम् (temporal adverb)
प्राहsaid
प्राह:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Root√ah (अह्/ब्रू)
Formलिट्-लकारः (Perfect), प्रथमपुरुषः, एकवचनम्; परस्मैपदम्
स्ववाहनम्her own mount
स्ववाहनम्:
Karman (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootsva + vāhana (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुष-समासः (स्वस्य वाहनम्); नपुंसकलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्
सिंहम्the lion
सिंहम्:
Karman (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootsiṃha (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्; स्ववाहनस्य अप्पोजिशन
असुरेन्द्रवधोद्यताready for the slaying of the lord of asuras
असुरेन्द्रवधोद्यता:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeAdjective
Rootasura-indra + vadha + udyatā (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुष-समासः (असुरेन्द्रस्य वधः तस्मिन् उद्यता); स्त्रीलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, एकवचनम्; विशेषणम् (चण्डिका)

Narrator (Purāṇic narrator describing Caṇḍikā’s action)

Tirtha: Dharmapuṣkariṇī

Type: kund

Listener: Viprāḥ / Ṛṣis

Scene: Caṇḍikā, alerted by an unseen voice, turns to her lion mount; the lion is tense, muscles coiled, as if awaiting a single word to spring.

C
Caṇḍikā
S
Siṃha (lion mount)
A
Asurendra (Mahiṣa)

FAQs

Divine resolve (śakti) is portrayed as swift and purposeful when dharma is threatened.

Setukhaṇḍa’s tīrtha setting frames the event, with Dharmapuṣkariṇī emerging as the central locale in the surrounding verses.

None; this is a narrative transition describing readiness for the asura’s destruction.