Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Avanti Khanda, Shloka 19

महाकाया भीमवक्त्राः पाशहस्ता भयावहाः । अनावृष्ट्युपमा दृष्टा आतुराः पिङ्गलोचनाः

mahākāyā bhīmavaktrāḥ pāśahastā bhayāvahāḥ | anāvṛṣṭyupamā dṛṣṭā āturāḥ piṅgalocanāḥ

Elles avaient des corps gigantesques, des visages terribles, des lacets en main, effrayantes—pareilles au fléau même de la sécheresse—agitées et tourmentées, aux yeux fauves et flamboyants.

महाकायाःhuge-bodied
महाकायाः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootमहा (प्रातिपदिक) + काय (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन; ‘महान् कायः येषाम्’ (very large-bodied)
भीमवक्त्राःhaving dreadful faces
भीमवक्त्राः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootभीम (प्रातिपदिक) + वक्त्र (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन; ‘भीमं वक्त्रम्’
पाशहस्ताःwith nooses in hand
पाशहस्ताः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootपाश (प्रातिपदिक) + हस्त (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन; ‘पाशः हस्ते येषाम्’
भयावहाःfearsome
भयावहाः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootभय (प्रातिपदिक) + आवह (प्रातिपदिक; √वह्)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन
अनावृष्ट्युपमाःlike a drought (no rain)
अनावृष्ट्युपमाः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootअनावृष्टि (प्रातिपदिक) + उपमा (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन; ‘अनावृष्ट्या उपमा’ (like a drought/no-rain)
दृष्टाःwere seen
दृष्टाः:
Kriya (Predicate/क्रिया)
TypeVerb
Rootदृष्ट (कृदन्त; √दृश्)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन; भूतकृदन्त (क्त) — विधेय (were seen)
आतुराःdistressed/agitated
आतुराः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootआतुर (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन
पिङ्गलोचनाःhaving tawny eyes
पिङ्गलोचनाः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootपिङ्गल (प्रातिपदिक) + लोचन (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन; ‘पिङ्गले लोचने येषाम्’

Sūta (Lomaharṣaṇa) [deduced]

Tirtha: Revā-kṣetra (contextual)

Type: kshetra

Listener: Kuruśreṣṭha

Scene: Gigantic, dreadful-faced noose-bearers with tawny, glaring eyes—restless like a land under drought—loom at the forest edge, their bodies suggesting heat-haze and desiccation.

P
Pāśa (noose)

FAQs

The text dramatizes spiritual adversity—dharma remains the refuge when fear and disorder appear.

The narrative zone surrounding Ādityeśvara-tīrtha in Revā Khaṇḍa.

No explicit ritual is given in this verse.