Previous Verse
Next Verse

Shloka 19

श्वेतमुनिना कालस्य निग्रहः (मृत्युञ्जय-भक्ति-प्रसादः)

ततः सदाशिवः स्वयं द्विजं निहन्तुमागतम् निहन्तुमन्तकं स्मयन् स्मरारियज्ञहा हरः

tataḥ sadāśivaḥ svayaṃ dvijaṃ nihantumāgatam nihantumantakaṃ smayan smarāriyajñahā haraḥ

Alors Sadāśiva Lui-même—Hara, le vainqueur de Kāma et le destructeur du sacrifice de Dakṣa—s’avança en souriant pour abattre ce brāhmane, et même pour dompter Antaka (la Mort) venu pour tuer.

ततः (tataḥ)then
ततः (tataḥ):
सदाशिवः (sadāśivaḥ)Sadāśiva, the ever-auspicious Lord (Pati)
सदाशिवः (sadāśivaḥ):
स्वयं (svayaṁ)Himself
स्वयं (svayaṁ):
द्विजम् (dvijam)the twice-born/brāhmaṇa
द्विजम् (dvijam):
निहन्तुम् (nihantum)to slay, to strike down
निहन्तुम् (nihantum):
आगतम् (āgatam)who had come/approached
आगतम् (āgatam):
निहन्तुम् (nihantum)to kill
निहन्तुम् (nihantum):
अन्तकम् (antakam)Antaka, Death (Yama/Death-principle)
अन्तकम् (antakam):
स्मयन् (smayan)smiling, with a gentle laugh
स्मयन् (smayan):
स्मरारि-यज्ञहा (smarāri-yajñahā)enemy of Smara (Kāma) and destroyer of the (Dakṣa-)yajña
स्मरारि-यज्ञहा (smarāri-yajñahā):
हरः (haraḥ)Hara, Shiva who removes (pāśa/bondage)
हरः (haraḥ):

Suta Goswami (narrating to the sages of Naimisharanya)