Sukta 10.132
अस्मिन्त्स्वेतच्छकपूत एनो हिते मित्रे निगतान्हन्ति वीरान् । अवोर्वा यद्धात्तनूष्ववः प्रियासु यज्ञियास्वर्वा ॥
अ॒स्मिन्त्स्वे॒३॒॑तच्छक॑पूत॒ एनो॑ हि॒ते मि॒त्रे निग॑तान्हन्ति वी॒रान् । अ॒वोर्वा॒ यद्धात्त॒नूष्वव॑: प्रि॒यासु॑ य॒ज्ञिया॒स्वर्वा॑ ॥
asmín tsvétác chakapūta éno hitè mitré nígatān hanti vīrā́n | avór vā yád dhā́t tanū́ṣv ávaḥ priyā́su yajñíyāsv árvā ||
In this very thing, O purified one, there is a fault: when Mitra is set aside, it strikes down the powers of the hero within. Or else—may he place his protections in our bodies, in the dear and adorable movements of the sacrifice, swiftly.
अ॒स्मिन् । सु । ए॒तत् । शक॑ऽपूते । एनः॑ । हि॒ते । मि॒त्रे । निऽग॑तान् । ह॒न्ति॒ । वी॒रान् । अ॒वोः । वा॒ । यत् । धात् । त॒नूषु॑ । अवः॑ । प्रि॒यासु॑ य॒ज्ञिया॒स्व् अर्वा॑ ॥अस्मिन् । सु । एतत् । शकपूते । एनः । हिते । मित्रे । निगतान् । हन्ति । वीरान् । अवोः । वा । यत् । धात् । तनूषु । अवः । प्रियासु यज्ञियास्व् अर्वा ॥asmin | su | etat | śaka-pūte | enaḥ | hite | mitre | ni-gatān | hanti | vīrān | avoḥ | vā | yat | dhāt | tanūṣu | avaḥ | priyāsuyajñiyāsv arvā