Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Mahesvara Khanda, Shloka 75

किं त्रस्तनयनाश्चैव समरे परिनिर्जिताः । न युक्तमेतच्छूराणां विशेषाद्दैत्यजन्मनाम्

kiṃ trastanayanāścaiva samare parinirjitāḥ | na yuktametacchūrāṇāṃ viśeṣāddaityajanmanām

Warum flieht ihr mit angstgeweiteten Augen, im Kampf besiegt? Das ziemt sich nicht für Helden, erst recht nicht für die, die als Daityas geboren sind.

किम्why? / what?
किम्:
Sambandha (Interrogative)
TypeIndeclinable
Rootकिम् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formप्रश्नार्थक-अव्यय (interrogative particle)
त्रस्तनयनाःwith frightened eyes
त्रस्तनयनाः:
Viśeṣaṇa (Qualifier)
TypeAdjective
Rootत्रस्त + नयन (प्रातिपदिक)
Formकर्मधारय-समास (त्रस्तानि नयनानि येषाम्), पुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन; विशेषण
and
:
Sambandha (Conjunction)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चय-अव्यय (conjunction)
एवindeed, just
एव:
Sambandha (Emphasis)
TypeIndeclinable
Rootएव (अव्यय)
Formअवधारण-अव्यय (emphatic particle)
समरेin battle
समरे:
Adhikaraṇa (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootसमर (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सप्तमी-विभक्ति (Locative), एकवचन
परिनिर्जिताःdefeated utterly
परिनिर्जिताः:
Kriyā (Predicate adjective)
TypeAdjective
Rootपरि-नि-जी (धातु) → परिनिर्जित (कृदन्त-क्त)
Formक्त-कृदन्त ‘completely defeated’, पुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन; विधेय-विशेषण
not
:
Sambandha (Negation)
TypeIndeclinable
Rootन (अव्यय)
Formनिषेध-निपात (negation)
युक्तम्is proper
युक्तम्:
Kriyā (Predicate)
TypeAdjective
Rootयुज् (धातु) → युक्त (कृदन्त-क्त)
Formक्त-कृदन्त ‘proper/fit’, नपुंसकलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; विधेय
एतत्this
एतत्:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootएतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; सर्वनाम
शूराणाम्of heroes
शूराणाम्:
Sambandha (Genitive relation)
TypeNoun
Rootशूर (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी-विभक्ति (Genitive), बहुवचन
विशेषात्especially
विशेषात्:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial)
TypeIndeclinable
Rootविशेष (प्रातिपदिक)
Formपञ्चमी-एकवचनरूपेण अव्ययीभाव (ablatival adverb) ‘especially’
दैत्यजन्मनाम्of those born as Daityas
दैत्यजन्मनाम्:
Sambandha (Genitive relation)
TypeNoun
Rootदैत्य + जन्मन् (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुष-समास (दैत्य-जन्म), पुंलिङ्ग, षष्ठी-विभक्ति, बहुवचन; ‘of those of Daitya-birth’

Sūta (Lomaharṣaṇa) narrating dialogue among the Daityas (deduced)

Scene: Kālanemi confronts fleeing daityas: their eyes wide with terror; he stands firm, scolding them, pointing back toward the battlefield, demanding they return to fight.

D
Daityas

FAQs

Dharma includes steadfastness and responsibility; fear-driven retreat is portrayed as a fall from one’s declared nature and duty.

No tīrtha is mentioned; the focus is moral exhortation within a war episode.

None; it is an admonition about conduct (ācāra) in conflict.