Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Avanti Khanda, Shloka 33

क्षम्यतां नो यदुक्तं हि वसतां तव संश्रये । गृहांस्त्यक्त्वा महाभागाः सशिष्याः सहबान्धवाः

kṣamyatāṃ no yaduktaṃ hi vasatāṃ tava saṃśraye | gṛhāṃstyaktvā mahābhāgāḥ saśiṣyāḥ sahabāndhavāḥ

Möge uns vergeben werden, was wir gesagt haben — wir, die wir unter deinem Schutz wohnen. Unsere Häuser verlassend, o Hochbegnadeter, sind wir mit unseren Schülern und Verwandten gekommen.

क्षम्यताम्may (it) be forgiven
क्षम्यताम्:
Kriya (Main verb/क्रिया)
TypeVerb
Rootक्षम (धातु)
Formलोट् (Imperative/benedictive sense), प्रथमपुरुषः (3rd person), एकवचनम् (singular), आत्मनेपदम्; कर्मणि प्रयोगः (passive): ‘क्षन्तु/क्षम्यताम्’ = ‘let it be forgiven’
नःfor us / our
नः:
Sampradana (Recipient/सम्प्रदान)
TypeNoun
Rootअस्मद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी/चतुर्थी (Genitive/Dative), बहुवचनम् (plural); enclitic pronoun ‘our/to us’
यत्whatever (that)
यत्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootयद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गम् (neuter), प्रथमा/द्वितीया (Nom./Acc.), एकवचनम् (singular); relative pronoun
उक्तम्said
उक्तम्:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeVerb
Rootवच् (धातु) + क्त (कृदन्त)
Formभूतकर्मणि कृदन्तः (past passive participle), नपुंसकलिङ्गम्, प्रथमा/द्वितीया, एकवचनम्; ‘said/spoken’
हिindeed / for
हि:
Sambandha (Discourse particle)
TypeIndeclinable
Rootहि (अव्यय)
Formनिपातः (particle), हेत्वर्थ/निश्चयार्थ (indeed/for)
वसताम्of (those) dwelling
वसताम्:
Sambandha (Genitive relation)
TypeVerb
Rootवस् (धातु) + शतृ (कृदन्त)
Formवर्तमानकाले शतृ-प्रत्ययान्त कृदन्तः (present active participle), षष्ठी (genitive), बहुवचनम्; ‘of (those) dwelling’
तवyour
तव:
Sambandha (Genitive relation)
TypeNoun
Rootयुष्मद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी (Genitive), एकवचनम्; ‘your’
संश्रयेin (your) refuge
संश्रये:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootसंश्रय (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गम् (masculine), सप्तमी (Locative), एकवचनम्; ‘in (your) refuge/shelter’
गृहान्homes
गृहान्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootगृह (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गम्, द्वितीया (Accusative), बहुवचनम्; ‘houses’
त्यक्त्वाhaving abandoned
त्यक्त्वा:
Purvakala-kriya (Prior action)
TypeVerb
Rootत्यज् (धातु) + त्वा (क्त्वा)
Formक्त्वान्त अव्ययकृदन्तः (gerund/absolutive): ‘having abandoned’
महाभागाःthe greatly fortunate (ones)
महाभागाः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootमहā (प्रातिपदिक) + भाग (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गम्, प्रथमा (Nominative), बहुवचनम्; कर्मधारयः: ‘महान् भागः यस्य’/‘greatly fortunate’
सशिष्याःwith (their) disciples
सशिष्याः:
Sahakari (Accompaniment/सह)
TypeNoun
Rootस (उपसर्ग/सह-अर्थ) + शिष्य (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गम्, प्रथमा, बहुवचनम्; अव्ययीभावः: ‘शिष्यैः सह’ = ‘with disciples’
सहबान्धवाःwith (their) relatives
सहबान्धवाः:
Sahakari (Accompaniment/सह)
TypeNoun
Rootसह (अव्यय) + बान्धव (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गम्, प्रथमा, बहुवचनम्; अव्ययीभावः: ‘बान्धवैः सह’ = ‘with kinsmen’

The sages/ascetics (collectively), addressing Revā Devī (Narmadā)

Tirtha: Revā (Narmadā) tīrtha; Amareśa-kṣetra in the narrative frame

Type: kshetra

Listener: null

Scene: A group of ascetics/pilgrims with disciples and relatives stand before a revered protector/host at a riverbank, hands folded, asking forgiveness and refuge; travel bundles set aside, faces calm and penitent.

R
Revā (Narmadā)
D
Disciples (śiṣyas)
K
Kinsmen (bāndhavas)

FAQs

Devotees should approach the sacred with repentance and reliance on divine shelter, even as entire communities move toward refuge.

Revā/Narmadā as the protective sanctuary (saṃśraya) for pilgrims and sages.

Kṣamā-yācñā (requesting forgiveness) and taking śaraṇa/saṃśraya (refuge) are emphasized.