Previous Verse
Next Verse

Shloka 39

वाली–रामसंवादः

Rama’s Justification to Vali on Rājadharma

प्रधावितान्वा वित्रस्तान्विस्रब्धांश्चापि निष्ठितान्।।प्रमत्तानप्रमत्तान्वा नरा मांसार्थिनो भृशम्।विध्यन्ति विमुखांश्चापि न च दोषोऽत्र विद्यते।।

pradhāvitān vā vitrastān visrabdhāṃś cāpi niṣṭhitān || pramattān apramattān vā narā māṃsārthino bhṛśam | vidhyanti vimukhāṃś cāpi na ca doṣo ’tra vidyate ||

Männer, die Fleisch suchen, strecken Tiere nieder – ob sie rennen, verängstigt sind, vertrauensvoll oder stillstehen; ob achtlos oder wachsam, selbst wenn sie abgewandt sind. In einem solchen Fall wird hier kein Fehler erkannt.

pradhāvitānthose who have run / fleeing
pradhāvitān:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootpra-√dhāv (धाव्) + kta (क्त) → pradhāvita (प्रधावित)
Formकृदन्त (क्त-प्रत्ययान्त भूतकर्मणि/भूतकृत्), विशेषण-प्रयोगः; पुल्लिङ्गे द्वितीया-विभक्तिः बहुवचनम् (acc. pl. m.)
or
:
Sambandha/Connector (सम्बन्ध/योजक)
TypeIndeclinable
Rootvā (वा)
Formअव्ययम्; विकल्पार्थक-निपातः (disjunctive particle: "or")
vitrastānfrightened / alarmed
vitrastān:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootvi-√tras (त्रस्) + kta (क्त) → vitrasta (वित्रस्त)
Formकृदन्त (क्त-प्रत्ययान्त), विशेषण-प्रयोगः; पुल्लिङ्गे द्वितीया-विभक्तिः बहुवचनम् (acc. pl. m.)
visrabdhānunafraid / confident
visrabdhān:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootvi-√srambh (स्रम्भ्) + kta (क्त) → visrabdha (विस्रब्ध)
Formकृदन्त (क्त-प्रत्ययान्त), विशेषण-प्रयोगः; पुल्लिङ्गे द्वितीया-विभक्तिः बहुवचनम् (acc. pl. m.)
caand
ca:
Sambandha/Connector (सम्बन्ध/योजक)
TypeIndeclinable
Rootca (च)
Formअव्ययम्; समुच्चयार्थक-निपातः (conjunction: "and")
apialso / even
api:
Sambandha/Emphasis (सम्बन्ध/बल)
TypeIndeclinable
Rootapi (अपि)
Formअव्ययम्; अप्यर्थक-निपातः (particle: "also/even")
niṣṭhitānstanding firm / steady
niṣṭhitān:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootni-√sthā (स्था) + kta (क्त) → niṣṭhita (निष्ठित)
Formकृदन्त (क्त-प्रत्ययान्त), विशेषण-प्रयोगः; पुल्लिङ्गे द्वितीया-विभक्तिः बहुवचनम् (acc. pl. m.)
pramattāncareless / inattentive
pramattān:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootpra-√mad (मद्) + kta (क्त) → pramatta (प्रमत्त)
Formकृदन्त (क्त-प्रत्ययान्त), विशेषण-प्रयोगः; पुल्लिङ्गे द्वितीया-विभक्तिः बहुवचनम् (acc. pl. m.)
apramattānattentive / not careless
apramattān:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Roota- (अ-निषेध) + pramatta (प्रमत्त)
Formविशेषण-प्रयोगः; पुल्लिङ्गे द्वितीया-विभक्तिः बहुवचनम् (acc. pl. m.); नञ्-पूर्वक-विशेषणम् (negated adjective)
or
:
Sambandha/Connector (सम्बन्ध/योजक)
TypeIndeclinable
Rootvā (वा)
Formअव्ययम्; विकल्पार्थक-निपातः ("or")
narāḥmen
narāḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootnara (नर)
Formपुल्लिङ्ग; प्रथमा-विभक्तिः बहुवचनम् (nom. pl. m.)
māṃsārthinaḥseekers of flesh (for food)
māṃsārthinaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootmāṃsa (मांस) + arthin (अर्थिन्)
Formसमासः: तत्पुरुष (षष्ठी/उपपद-तत्पुरुषः) — "मांसस्य अर्थी"; पुल्लिङ्ग; प्रथमा-विभक्तिः बहुवचनम् (nom. pl. m.)
bhṛśamexcessively / greatly
bhṛśam:
Kriya-vishesana (क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootbhṛśam (भृशम्)
Formअव्ययम्; क्रियाविशेषणम् (adverb: intensity)
vidhyantipierce / strike / kill
vidhyanti:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Root√vyadh (व्यध्)
Formलट्-लकारः (present indicative); परस्मैपदम्; प्रथम-पुरुषः बहुवचनम् (3rd pl.)
vimukhānthose turned away / facing away
vimukhān:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootvi- (वि) + mukha (मुख) → vimukha (विमुख)
Formविशेषण-प्रयोगः; पुल्लिङ्गे द्वितीया-विभक्तिः बहुवचनम् (acc. pl. m.)
caand
ca:
Sambandha/Connector (सम्बन्ध/योजक)
TypeIndeclinable
Rootca (च)
Formअव्ययम्; समुच्चयार्थक-निपातः ("and")
apialso / even
api:
Sambandha/Emphasis (सम्बन्ध/बल)
TypeIndeclinable
Rootapi (अपि)
Formअव्ययम्; अप्यर्थक-निपातः ("also/even")
nanot
na:
Pratishedha (प्रतिषेध)
TypeIndeclinable
Rootna (न)
Formअव्ययम्; निषेध-निपातः (negation)
caand
ca:
Sambandha/Connector (सम्बन्ध/योजक)
TypeIndeclinable
Rootca (च)
Formअव्ययम्; समुच्चयार्थक-निपातः ("and")
doṣaḥfault / blame
doṣaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootdoṣa (दोष)
Formपुल्लिङ्ग; प्रथमा-विभक्तिः एकवचनम् (nom. sg. m.)
atrahere / in this matter
atra:
Adhikarana (अधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootatra (अत्र)
Formअव्ययम्; देशवाचक-अव्ययम् (adverb of place: "here")
vidyateexists / is found
vidyate:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Root√vid (विद्) (सत्तायाम्)
Formलट्-लकारः (present indicative); आत्मनेपदम्; प्रथम-पुरुषः एकवचनम् (3rd sg.)

'People seeking animal flesh for food kill animals alarmed or unalarmed, animals that run away or animals that stand still. They kill animals whether they are alert or not and no blemish is attached.

R
Rama
V
Vali
A
animals (mṛga)

FAQs

The verse appeals to normative ethics and customary law: if method-based killing in hunting is socially permitted without blame, then method alone cannot be the decisive ground for condemning Rama’s act.

Rama completes the hunting analogy, asserting that striking from an advantageous position does not automatically constitute adharma.

Rational defense of conduct—Rama frames dharma as consistent with established practice and reasoned comparison.