अन्तर्धानं गतैर्नित्यं प्रभासं तु निषेव्यते । सप्तलोकेषु ये सन्ति सिद्धाः पातालवासिनः । प्रदक्षिणं ते कुर्वंति सोमेशं कालभैरवम्
antardhānaṃ gatairnityaṃ prabhāsaṃ tu niṣevyate | saptalokeṣu ye santi siddhāḥ pātālavāsinaḥ | pradakṣiṇaṃ te kurvaṃti someśaṃ kālabhairavam
يُزار «برابهاسا» على الدوام من قِبَل من يسيرون في حال الاختفاء. والسِّدّهات الساكنون في عوالم «باتالا» السفلى عبر العوالم السبعة يطوفون طوافَ التقديس (برَدَكشِنا) حول «سوميشا»، كالبَهيرافا الجبّار.
Sūta (Lomaharṣaṇa) to the sages (contextual attribution within Māhātmya narration)
Tirtha: Prabhāsa-kṣetra; Someśa with Kālabhairava
Type: kshetra
Scene: Prabhāsa-kṣetre adṛśya-siddhāḥ (antardhāna-gatāḥ) sañcaranti; pātāla-vāsinaḥ siddhāḥ saptalokānāṃ madhye’pi; te Someśaṃ Kālabhairavaṃ ca pradakṣiṇaṃ kurvanti—mandira-paridhiṃ divya-prabhāyāṃ paribhramanti; bhairavasya ugra-tejas, kintu rakṣaka-bhāvaḥ.
The sanctity of Prabhāsa is cosmic—beings across realms honor Someshvara, showing the power of devotion and circumambulation.
Prabhāsa-kṣetra and the shrine of Someśvara/Kālabhairava.
Pradakṣiṇā (circumambulation) of Someshvara/Kālabhairava is explicitly described.