
Karṇa’s advance against the Pāṇḍava host; Arjuna’s clash with the Saṃśaptakas (कर्णस्य पाण्डवसेनाप्रवेशः—अर्जुनस्य संशप्तकसंप्रहारः)
Upa-parva: Saṃśaptaka–Rādheya Abhiyāna (Strategic engagement around Arjuna and Karṇa’s advance)
Dhṛtarāṣṭra asks Sañjaya how Arjuna confronted the Saṃśaptakas and how Karṇa proceeded against the Pāṇḍavas. Sañjaya reports that Arjuna re-ordered formations against the hostile array, producing a tumultuous engagement marked by rapid destruction of chariots, standards, elephants, and weapon-bearing arms. Parallelly, a broader coalition battle unfolds among Pāñcālas, Cedis, Sṛñjayas, and Kaurava allies (Kṛpa, Kṛtavarman, Śakuni, and others). Dhṛtarāṣṭra then presses for details of Karṇa’s penetration and the defenders who attempted to halt him. Sañjaya describes intense sonic and atmospheric imagery as Karṇa, enraged, employs swift weaponry to cut down numerous rathins and infantry contingents, including notable Pāñcāla figures, while his sons (Suṣeṇa, Satya-sena, Vṛṣasena) and Kaurava protectors form a defensive screen. Counterattacks by Bhīma, Nakula, Sahadeva, Sātyaki, Dhṛṣṭadyumna, Śikhaṇḍin, and others momentarily check Karṇa’s momentum; Satya-sena is felled, and multiple chariot-disablements occur. The chapter closes with both sides regrouping into renewed confrontation: the Pāṇḍavas protect Yudhiṣṭhira from Karṇa’s approach while Kaurava forces protect Karṇa, restoring a balanced but highly volatile battle line.
Chapter Arc: रणभूमि के बीच, दुर्योधन शल्य से कहता है—“हे मद्रराज, अब मैं तुम्हें वही सुनाता हूँ जो महर्षि मार्कण्डेय ने पूर्वकाल में कहा था; बिना संदेह मन लगाकर सुनो।” युद्ध की धूल में अचानक पुराण-कथा का द्वार खुलता है। → दुर्योधन देव-दानव संग्राम की पृष्ठभूमि खींचता है—जिगीषा से भरे देव और असुर, और तीन दैत्यराजों के त्रिपुर (स्वर्ण, रजत, लौह) जिनकी अभेद्यता लोकों पर भय बनकर छा जाती है। मयासुर के आश्रय से वे निर्भय होकर अप्राप्य वस्तुएँ भी पा लेते हैं; देवताओं के लिए यह केवल युद्ध नहीं, व्यवस्था का संकट बन जाता है। → जब त्रिपुरों के कारण समस्त लोक पीड़ित होने लगते हैं, तब इन्द्र सहित देवता चारों ओर से वज्रपात कर आक्रमण करते हैं; पर त्रिपुरों की मायिक-यांत्रिक शक्ति और दैत्यराजों का तेज देव-बल को भी चुनौती देता है। देवता तप-नियम में स्थित होकर ‘सर्वात्मा’ महात्मा (शिव/भव) की शरण लेते हैं और स्तुति करते हैं—यही मोड़ कथा को निर्णायक दिशा देता है। → देवताओं की सामूहिक शरणागति, तप और स्तुति से यह स्थापित होता है कि त्रिपुर-विनाश का उपाय केवल बाहुबल नहीं, दिव्य अनुग्रह और सही साधन-चयन है; दुर्योधन शल्य को संकेत देता है कि जैसे देवता संकट में श्रेष्ठ आश्रय लेते हैं, वैसे ही कौरवों को भी अपने लक्ष्य के लिए कठोरता और नीति साधनी होगी। → देवताओं की स्तुति से प्रसन्न ‘भव’ क्या वर देंगे, और त्रिपुर-वध का वास्तविक उपाय कैसे बनेगा—कथा वहीं अधर में लटकती है, जैसे युद्ध के बीच दुर्योधन का मन भी किसी निर्णायक ‘उपाय’ की खोज में ठहरा हो।
Verse 1
(दाक्षिणात्य अधिक पाठका $ श्लोक मिलाकर कुल ६६ ३ “लोक हैं) शीस्स्न्श्मास्स शत भ्निध्रॉभ्राध्स त्रयस्त्रिंशो5 ध्याय: दुर्योधनका शल्यसे त्रिपुरोंकी उत्पत्तिका वर्णन, त्रिपुरोंसे भयभीत इन्द्र आदि देवताओंका ब्रह्माजीके साथ भगवान् शंकरके पास जाकर उनकि स्तुति करना दुर्योधन उवाच भूय एव तु मद्रेश यत्ते वक्ष्यामि तच्छृणु । यथा पुरावृत्तमिदं युद्धे देवासुरे विभो,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये
Wika ni Duryodhana: “O panginoon ng Madra, pakinggan mong muli ang sasabihin ko. O makapangyarihan, isasalaysay ko nang ganap kung paano ito naganap noong unang panahon, sa digmaan ng mga deva at mga asura. Dinggin mo ito nang matatag ang isip; hindi mo kailangang magtanim ng alinlangan o maghanap ng ibang pagpapakahulugan.”
Verse 2
यदुक्तवान् पितुर्महां मार्कण्डेयो महानृषि: । तदशेषेण ब्रुवतो मम राजर्षिसत्तम,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये
Wika ni Duryodhana: “O pinakadakila sa mga rishi na hari, makinig ka nang matatag ang isip. Isasalaysay ko nang buo ang sinabi noon ng dakilang pantas na si Mārkaṇḍeya sa aking ama—isang sinaunang pangyayaring naganap sa panahon ng digmaan ng mga deva at mga asura. Dinggin mo ito nang walang pag-aatubili at walang pagdududa, sapagkat tuwirang kaugnay ito ng bagay na nasa harap natin.”
Verse 3
देवानामसुराणां च परस्परजिगीषया,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये
Wika ni Duryodhana: “Sa sinaunang tunggalian ng mga deva at mga asura, na kapwa nagsisikap na manaig sa isa’t isa—pakinggan mo ito nang matatag ang isip. Dito, huwag kang magtanim ng alinlangan o magdalawang-isip.”
Verse 4
बभूव प्रथमो राजन् संग्रामस्तारकामय: । राजन! देवताओं और असुरोंमें परस्पर विजय पानेकी इच्छासे सर्वप्रथम तारकामय संग्राम हुआ था ।। निर्जिताश्व तदा दैत्या दैवतैरिति न: श्रुतम्,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Wika ni Duryodhana: “O Hari, ang pinakaunang dakilang labanan ay ang digmaang Tārakāmaya, na naganap dahil sa pagnanais ng mga diyos at mga asura na magtagumpay laban sa isa’t isa. Narinig namin na sa digmaang iyon, natalo ng mga diyos ang mga Daitya. Kaya makinig ka nang may matatag na isip; hindi mo kailangang mag-alinlangan o mag-isip nang labis tungkol dito.”
Verse 5
निर्जितिषु च दैत्येषु तारकस्य सुतास्त्रय: । ताराक्ष: कमलाक्षश्न विद्युन्माली च पार्थिव,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Wika ni Duryodhana: “Nang magapi ang mga Daitya, O Hari, may tatlong anak si Tāraka—sina Tārākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī. Makinig ka nang may matatag na isip; huwag mag-alinlangan. Sa pagyakap sa mabagsik na pag-aayuno at pagninilay, nanatili silang nakatindig sa pinakamataas na disiplina ng mga panata.”
Verse 6
तपसा कर्शयामासुर्देहान् स्वान् शत्रुतापन,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Wika ni Duryodhana: “O tagasunog ng mga kaaway, pinanghina nila ang sarili nilang katawan sa pamamagitan ng pag-aayuno at pagninilay. Makinig ka nang may matatag na isip; huwag mag-alinlangan o magdalawang-isip tungkol dito.”
Verse 7
तेषां पितामह: प्रीतो वरद: प्रददौ बरम्,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Wika ni Duryodhana: “Ang kanilang Dakilang Ninuno (Brahmā), na nalugod at laging tagapagkaloob ng biyaya, ay nagkaloob sa kanila ng isang biyaya. Makinig ka nang may matatag na isip; hindi mo kailangang mag-alinlangan o magduda.”
Verse 8
अवध्यत्वं च ते राजन् सर्वभूतस्य सर्वदा । सहिता वरयामासु: सर्वलोकपितामहम्,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Wika ni Duryodhana: “O Hari, hiniling nila ang pagiging di-mapapatay magpakailanman laban sa lahat ng nilalang. Nagkaisa silang humingi ng biyaya sa Dakilang Ninuno ng lahat ng daigdig (Brahmā). Unawain mo ito nang may matatag na isip; huwag mag-alinlangan.”
Verse 9
राजन! उनपर प्रसन्न होकर वरदायक भगवान् ब्रह्मा उन्हें वर देनेको उद्यत हुए। उस समय उन तीनोंने एक साथ होकर सम्पूर्ण लोकोंके पितामह ब्रह्मासे यह वर माँगा कि “हम सदा सम्पूर्ण भूतोंसे अवध्य हों” ।। तानब्रवीत्तदा देवो लोकानां प्रभुरी श्वर: । नास्ति सर्वामरत्वं वै निवर्तध्वमितो5सुरा:,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Duryodhana said: “O king of Madra, listen again to what I say. Long ago, when the gods and the demons fought, Brahmā—the gracious giver of boons—became pleased with those three and prepared to grant them a favor. United together, they asked the Grandfather of all worlds for this boon: ‘May we always be invulnerable to all beings.’ Then the Lord of the worlds replied: ‘Complete immortality for all is not possible. Turn back from this demand, O Asuras. Understand this with a steady mind; there is no need for further argument.’ This is the ancient account that the sage Mārkaṇḍeya once narrated to my father, and I now relate it fully to you. It is said that the gods defeated the Dāityas. After their defeat, Tārakāsura’s three sons—Tārakṣa, Kamalākṣa, and Vidyunmālī—took refuge in fierce austerity and observed the highest disciplines. The episode frames a moral boundary: even divine power does not overturn the cosmic order, and desire for absolute invulnerability must yield to the limits of dharma and reality.”
Verse 10
अन््यं वरं वृणीध्वं वै यादृशं सम्प्ररोचते । तब लोकनाथ भगवान् ब्रह्माने उनसे कहा--“असुरो! सबके लिये अमरत्व सम्भव नहीं है। तुम इस तपस्यासे निवृत्त हो जाओ और दूसरा कोई वर जैसा तुम्हें रुचे माँग लो” ।। ९३ || ततस्ते सहिता राजन् सम्प्रधार्यासकृत् प्रथम्,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Duryodhana said: “O king of Madra, having first reflected on this matter again and again, listen to it with a steady mind; you should not entertain doubt about it. In former times, when the gods had defeated the Daityas, the three sons of Tārakāsura—Tārakākṣa, Kamalākṣa, and Vidyunmālī—undertook fierce austerities and remained established in the highest disciplines.”
Verse 11
सर्वलोकेश्च॒रं वाक््यं प्रणम्येदमथाब्रुवन् । राजन्! तब उन सबने एक साथ बारंबार विचार करके सर्वलोकेश्वर भगवान् ब्रह्माको शीश नवाकर उनसे इस प्रकार कहा-- ।। १० $ ।। अस्मथ्यं त्वं वरं देव सम्प्रयच्छ पितामह,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे (वस्तुमिच्छाम नगरं कृत्वा कामगमं शुभम् | सर्वकामसमृद्धार्थमवध्यं देवदानवै: ।। यक्षरक्षोरगगणै्नानाजातिभिरेव च । न कृत्याभिरनन शस्त्रैश्व न शापैर्ब्रह्यवादिनाम् ।। वध्येत त्रिपुरं देव प्रसन्ने त्वयि सादरम् ।। “पितामह! देव! हम सबको आप वर प्रदान कीजिये। हमलोग इच्छानुसार चलनेवाला नगराकार सुन्दर विमान बनाकर उसमें निवास करना चाहते हैं। हमारा वह पुर सम्पूर्ण अभीष्ट वस्तुओंसे सम्पन्न तथा देवताओं और दानवोंके लिये अवध्य हो। देव! आपके सादर प्रसन्न होनेसे हमारे तीनों पुर यक्ष, राक्षस, नाग तथा नाना जातिके अन्य प्राणियोंद्वारा भी विनष्ट न हों। उन्हें न तो कृत्याएँ नष्ट कर सकें, न शस्त्र छिन्न-भिन्न कर सकें और न ब्रह्मवादियोंके शापोंद्वारा ही इनका विनाश हो”
Duryodhana said: “O King of Madra, listen again to what I submit. O Lord, in the ancient conflict between gods and demons, a certain event occurred—one that the sage Mārkaṇḍeya narrated to my father. I shall recount it fully; attend to it with a steady mind and do not entertain doubt about it. It is heard that the gods defeated the Daityas; and after their defeat, Tārakāsura’s three sons—Tārakṣa, Kamalākṣa, and Vidyunmālī—undertook fierce austerities, firmly established in the highest disciplines.”
Verse 12
ब्रह्मोवाच विलय: समयस्यान्ते मरणं जीवितस्य च । इति वित्त वधोपायं कज्चिदेव निशाम्यत ।।) ब्रह्माजीने कहा--दैत्यो! समय पूरा होनेपर सबका लय होता है। जो आज जीवित है, उसकी भी एक दिन मृत्यु होती है। इस बातको अच्छी तरह समझ लो और इन तीनों पुरोंके वधका कोई निमित्त कह सुनाओ। दैत्या ऊचु: वयं पुराणि त्रीण्येव समास्थाय महीमिमाम् | विचरिष्याम लोके<रस्मिंस्त्वत्प्रसादपुरस्कृता:,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे दैत्य बोले--भगवन्! हम तीनों पुरोंमें ही रहकर इस पृथ्वीपर एवं इस जगतमें आपके कृपा-प्रसादसे विचरेंगे
Brahmā said: “At the end of the allotted time, dissolution comes; and for what is alive, death too is certain. Understand this well, and then discern some means—some occasion or instrument—by which the destruction may be brought about.”
Verse 13
ततो वर्षसहस्रे तु समेष्याम: परस्परम् । एकीभावं गमिष्यन्ति पुराण्येतानि चानघ,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे अनघ! तदनन्तर एक हजार वर्ष पूर्ण होनेपर हमलोग एक-दूसरेसे मिलेंगे। भगवन्! ये तीनों पुर जब एकत्र होकर एकीभावको प्राप्त हो जाय, उस समय जो एक ही बाणसे इन तीनों पुरोंको नष्ट कर सके, वही देवेश्वर हमारी मृत्युका कारण होगा
Then, after a thousand years, we shall meet one another. And when these ancient cities (the three aerial forts) come together and become one, understand this with a steady mind, O sinless one—there should be no doubt in you about it. (The narrative implies a fated condition: only when the three forts align into a single unity can they be destroyed, and that too by a single arrow.)
Verse 14
समागतानि चैतानि यो हन्याद् भगवंस्तदा । एकेषुणा देववर: स नो मृत्युर्भविष्यति,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे अनघ! तदनन्तर एक हजार वर्ष पूर्ण होनेपर हमलोग एक-दूसरेसे मिलेंगे। भगवन्! ये तीनों पुर जब एकत्र होकर एकीभावको प्राप्त हो जाय, उस समय जो एक ही बाणसे इन तीनों पुरोंको नष्ट कर सके, वही देवेश्वर हमारी मृत्युका कारण होगा
Wika ni Duryodhana: “O kagalang-galang, kapag ang (tatlong) iyon ay nagsama-sama at naging iisa, kung sino man sa sandaling yaon ang makapupuksa sa kanila sa pamamagitan ng iisang palaso—siya, ang pinakadakila sa mga diyos, ang magiging sanhi ng aming kamatayan. Unawain mo ito nang may matatag na isip; huwag kang magpasilaw sa pag-aalinlangan o sa pangalawang pag-iisip.”
Verse 15
एवमस्त्विति तान् देव: प्रत्युक्त्वा प्राविशद् दिवम् ते तु लब्धवरा: प्रीता: सम्प्रधार्य परस्परम्,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे “एवमस्तु” (ऐसा ही हो) यों कहकर भगवान् ब्रह्मा अपने धामको चले गये। वरदान पाकर वे तीनों असुर बड़े प्रसन्न हुए और परस्पर विचार करके उन्होंने दैत्य-दानव-पूजित, अजर-अमर विश्वकर्मा महान् असुर मयका तीन पुरोके निर्माणके लिये वरण किया
“Mangyari nawa,” tugon ng banal na nilalang sa kanila; at matapos ipagkaloob ang hinihingi, siya’y lumisan patungong langit. Ang tatlong Asura, nagalak sa biyayang natamo, ay nag-usap-usap sa isa’t isa at sinimulan ang susunod na yugto ng kanilang balak.
Verse 16
पुरत्रयविसृष्ट्यर्थ मयं वच्रुर्महासुरम् । विश्वकर्माणमजरं दैत्यदानवपूजितम्,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे “एवमस्तु” (ऐसा ही हो) यों कहकर भगवान् ब्रह्मा अपने धामको चले गये। वरदान पाकर वे तीनों असुर बड़े प्रसन्न हुए और परस्पर विचार करके उन्होंने दैत्य-दानव-पूजित, अजर-अमर विश्वकर्मा महान् असुर मयका तीन पुरोके निर्माणके लिये वरण किया
Wika ni Duryodhana: “Upang maitayo ang tatlong lungsod, pinili nila si Maya—ang makapangyarihang Asura—ang Viśvakarman na di tumatanda, iginagalang at sinasamba ng mga Daitya at Dānava. Makinig ka nang may matatag na isip; huwag kang mag-alinlangan dito.”
Verse 17
ततो मय: स्वतपसा चक्रे धीमान् पुराणि च | त्रीणि काञ्चनमेकं वै रौप्यं कार्ष्णायसं तथा,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे तब बुद्धिमान् मयासुरने अपनी तपस्याद्वारा तीन पुरोंका निर्माण किया। उनमेंसे एक सोनेका, दूसरा चाँदीका और तीसरा पुर लोहेका बना था
Wika ni Duryodhana: “Pagkaraan, ang marunong na si Maya, sa bisa ng sarili niyang pag-aayuno at pagninilay, ay lumikha ng mga kutaing lungsod—tatlo: isa’y ginto, isa’y pilak, at isa’y maitim na bakal. Ituon mo ang isip nang matatag; huwag mag-alinlangan.”
Verse 18
काज्चनं दिवि तत्रासीदन्तरिक्षे च राजतम् । आयसं चाभवद् भौम॑ चक्रस्थं पृथिवीपते,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Wika ni Duryodhana: “O panginoon ng lupa, sa sinaunang pangyayaring yaon, ang lungsod na ginto ay nasa langit, ang lungsod na pilak ay nasa pagitan ng himpapawid; at ang lungsod na bakal ay nasa ibabaw ng daigdig, nakapirmi sa isang gulong. Unawain mo ito nang may matatag na isip; huwag magduda o magpalit ng haka-haka.”
Verse 19
पृथ्वीपते! सोनेका बना हुआ पुर स्वर्गलोकमें स्थित हुआ। चाँदीका अन्तरिक्षलोकमें और लोहेका भूलोकमें स्थित हुआ; जो आज्ञाके अनुसार सर्वत्र विचरनेवाला था ।। एकैकं॑ योजनशतं विस्तारायामत: समम् | गृहाद्टालकसंयुक्तं बहुप्राकारतोरणम्,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे प्रत्येक नगरकी लंबाई-चौड़ाई बराबर-बराबर सौ योजनकी थी। सबमें बड़े-बड़े महल और अट्टालिकाएँ थीं। अनेकानेक प्राकार (परकोटे) और तोरण (फाटक) सुशोभित थे
Wika ni Duryodhana: “O panginoon ng lupa! May isang lungsod—gawa sa ginto—na nasa langit; isa pa—gawa sa pilak—na nasa gitnang daigdig; at ang ikatlo—gawa sa bakal—na nasa ibabaw ng lupa. Ayon sa ipinagkaloob na utos, ang mga lungsod na ito’y nakalilibot saanman at bantog noong unang panahon. Bawat lungsod ay may sukat na sandaang yojana sa haba at lapad, punô ng mga mansiyon at matatayog na tore, at pinalalamutian ng maraming pader-kuta at tarangkahan. Unawain mo ito nang may matatag na isip; huwag mong pagdudahan ang sinasabi ko.”
Verse 20
गृहप्रवरसम्बाधमसम्बाधमहापथम् | प्रासादैर्विविधैश्लापि द्वारैश्नैवोपशोभितम्,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे बड़े-बड़े घरोंसे वह नगर भरा था। उसकी विशाल सड़कें संकीर्णतासे रहित एवं विस्तृत थीं। नाना प्रकारके प्रासाद और द्वार उन पुरोंकी शोभा बढ़ाते थे
Wika ni Duryodhana: “O hari ng Madra, unawain mo ito nang may matatag na isip; huwag kang mag-alinlangan. Ang lungsod ay siksik sa mahuhusay na mansiyon, ngunit ang malalaking lansangan ay maluluwang at walang sagabal. Higit pa rito, pinalalamutian ito ng sari-saring palasyo at maningning na mga tarangkahan.”
Verse 21
पुरेषु चाभवन् राजन् राजानो वै पृथक् पृथक् । काज्चनं तारकाक्षस्य चित्रमासीन्महात्मन:,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे राजन्! उन तीनों पुरोंके राजा अलग-अलग थे। सुवर्णमय विचित्र पुर महामना तारकाक्षके अधिकारमें था
Wika ni Duryodhana: “O Hari, sa mga lungsod na iyon ay may mga hari, at bawat isa’y namumuno nang magkakahiwalay. Ang kahanga-hangang lungsod na yari sa ginto ay kay Tārakākṣa, ang dakilang-loob. Pakinggan mo ito nang may matatag na isip; huwag magduda.”
Verse 22
राजतं कमलाक्षस्य विद्युन्मालिन आयसम् | त्रयस्ते दैत्यराजानस्त्रींललोकानस्त्रतेजसा,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Wika ni Duryodhana: “May lungsod na pilak para kay Kamalākṣa, at lungsod na bakal para kay Vidyunmālin. Ang tatlong haring Daitya na iyon, sa lakas ng kanilang mga sandata, ay naghari sa tatlong daigdig. Unawain mo ito nang may matatag na isip; huwag magduda.”
Verse 23
तेषां दानवमुख्यानां प्रयुतान्यर्बुदानि च,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Wika ni Duryodhana: “O pinakadakila sa mga haring Dānava, ang mga hukbo ng mga pinunong Dānava na iyon ay umaabot sa sampu-sampung libo, at maging sa mga koro. Unawain mo ito nang may matatag na isip; huwag kang magduda o mag-isip ng salungat.”
Verse 24
कोट्यश्चाप्रतिवीराणां समाजग्मुस्ततस्तत: । उन दानवशिरोमणियोंके पास लाखों, करोड़ों और अरबों अप्रतिम वीर दैत्य इधर- उधरसे आ गये थे ।। मांसाशिन: सुदृप्ताश्च सुरैर्विनिकृता: पुरा,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Pagkaraan, mula sa bawat panig, nagtipon ang milyun-milyong mandirigmang walang kapantay. Sila’y mga kumakain ng laman at nag-aalab sa pagmamataas—yaong minsang pinuksa ng mga diyos noong una. Pakinggan mo ito nang matatag ang isip; dito’y huwag kang magtanim ng pag-aalinlangan o magbalik-balik sa pag-iisip.
Verse 25
सर्वेषां च पुनश्नैषां सर्वयोगवहो मय:,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Sinabi ni Duryodhana: “O hari, pakinggan mong muli, nang matatag ang isip, ang aking isasalaysay. Dito’y inihahatid ko ang ganap na diwa ng bagay na ito; huwag kang magtanim ng pag-aalinlangan o magpalit-palit ng haka.”
Verse 26
यो हि यन्मनसा काम दध्यौ त्रिपुरसंश्रय:,निबोध मनसा चात्र न ते कार्या विचारणा । दुर्योधन बोला--मद्रराज! मैं पुन: आपसे जो कुछ कह रहा हूँ, उसे सुनिये। प्रभो! पूर्वकालमें देवासुर-संग्रामके अवसरपर जो घटना घटित हुई थी तथा जिसे महर्षि मार्कण्डेयने मेरे पिताजीको सुनाया था, वह सब मैं पूर्णरूपसे बता रहा हूँ। राजर्षिप्रवर! आप मन लगाकर इसे सुनिये, इसके विषयमें आपको कोई अन्यथा विचार नहीं करना चाहिये तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Sinabi ni Duryodhana: “Anumang pagnanais na naisip ng sinumang kumupkop sa Tripura—unawain mo ito rito nang matatag ang isip. Hindi mo kailangang mag-alinlangan o mag-isip ng salungat.”
Verse 27
तारकाक्षसुतो वीरो हरिनाम महाबल:,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Sinabi ni Duryodhana: “Narinig namin na noong panahong iyon, tinalo ng mga diyos ang mga Daitya. Nang mapabagsak ang mga Daitya, ang tatlong anak ni Tārakāsura—sina Tārakākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī—ay kumupkop sa mabagsik na pag-aayuno at mahigpit na pagsasanay, at matatag na tumalima sa pinakamataas na mga alituntunin. Kaya kahit natalo, hinanap pa rin nila ang kapangyarihan at layon sa pamamagitan ng mahigpit na pagpipigil sa sarili, sa halip na sumuko sa kawalang-pag-asa.”
Verse 28
संतुष्टमवृणोद् देवं वापी भवतु नः पुरे,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Sinabi ni Duryodhana: “Nang siya’y masiyahan, pinili niya ang diyos at nagsabi: ‘Magkaroon nawa ng isang balon sa aming lungsod.’ Narinig namin na noong panahong iyon, tinalo ng mga diyos ang mga Daitya. O hari, nang mapabagsak ang mga Daitya, ang tatlong anak ni Tārakāsura—sina Tārakākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī—ay kumupkop sa mabagsik na pag-aayuno at nanatiling matatag sa pinakamataas na mga disiplina ng pagpipigil.”
Verse 29
स तु लब्ध्वा वरं वीरस्तारकाक्षसुतो हरि:,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Sinabi ni Duryodhana: “Narinig namin na noong panahong iyon, tinalo ng mga diyos ang mga Daitya. O Hari, nang mapabagsak ang mga Daitya, ang tatlong anak ni Tārakāsura—sina Tārakākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī—ay kumapit sa mabagsik na tapas (mahigpit na pag-aayuno at pagninilay) at nanatiling matatag sa pinakamataas na mga disiplina ng pagpipigil.”
Verse 30
येन रूपेण दैत्यस्तु येन वेषेण चैव ह,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Sinabi ni Duryodhana: “Sa anumang anyo at sa anumang pagkukunwari man tumindig noon ang mga Daitya—ganyan ang aming narinig—nang madaig sila ng mga diyos, ang tatlong anak ni Tārakāsura, sina Tārakākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī, ay kumapit sa mabagsik na tapas at nanatiling matatag sa pinakamataas na mga disiplina ng pagpipigil.”
Verse 31
तां प्राप्प ते पुनस्तांस्तु लोकान् सर्वान् बबाधिरे,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे उस वापीमें पहुँच जानेपर नया जीवन धारण करके वे दैत्य पुन: उन सभी लोकोंको बाधा पहुँचाने लगते थे। राजन! वे महान् तपसे सिद्ध हुए असुर देवताओंका भय बढ़ा रहे थे। युद्धमें कभी उनका विनाश नहीं होता था
Sinabi ni Duryodhana: “Nang marating nilang muli ang mga daigdig na iyon, sinimulan nilang gambalain ang lahat ng mundo nang panibago. Nakatatag sa pinakamataas na pagpipigil at disiplina, isinagawa nila ang mabagsik na tapas. O Hari, narinig namin na noon ay tinalo ng mga diyos ang mga Daitya; ngunit nang mapabagsak ang mga Daitya, ang tatlong anak ni Tārakāsura—sina Tārakākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī—ay kumapit sa mahigpit na tapas at tumupad sa mararangal na panata. Nang maibalik ang buhay at lakas, muli silang naging sagabal sa lahat ng mundo, pinalalaki ang takot ng mga diyos; at sa digmaan, hindi sila mapuksa.”
Verse 32
इस प्रकार श्रीमह्या भारत कर्णपर्वमें शल्यका साराथिकर्मीविषयक बत्तीसवाँ अध्याय पूरा हुआ,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे महता तपसा सिद्धा: सुराणां भयवर्धना: । न तेषामभवद् राजन् क्षयो युद्धे कदाचन उस वापीमें पहुँच जानेपर नया जीवन धारण करके वे दैत्य पुन: उन सभी लोकोंको बाधा पहुँचाने लगते थे। राजन! वे महान् तपसे सिद्ध हुए असुर देवताओंका भय बढ़ा रहे थे। युद्धमें कभी उनका विनाश नहीं होता था
Sinabi ni Sanjaya: “Matapos isagawa ang mabagsik na tapas at manatiling matatag sa pinakamataas na mga disiplina ng pagpipigil, nagkamit sila ng tagumpay sa pamamagitan ng dakilang penitensiya at naging sanhi ng lalong pagtaas ng takot ng mga diyos. O Hari, sa digmaan, ang kanilang pagkapuksa ay hindi kailanman naganap sa anumang panahon.”
Verse 33
ततस्ते लोभमोहाभ्यामभिभूता विचेतस: । नि््लीका: संस्थिता: सर्वे स्थापिता: समलूलुपन्,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे उन पुरोंमें बसाये गये सभी दैत्य लोभ और मोहके वशीभूत हो विवेकहीन और निर्लज्ज होकर सब ओर लूटपाट करने लगे तब भगवान् शंकरने प्रसन्न होकर स्वागत-सत्कारके द्वारा देवताओंको आनन्दित करके कहा--'देवगण! तुम्हारा भय दूर हो जाना चाहिये; बोलो, मैं तुम्हारे लिये क्या करूँ?” ।। इति श्रीमहा भारते कर्णपर्वणि त्रिपुराख्याने त्रयस्त्रिंशो 5ध्याय:
Pagkaraan, dahil sa kasakiman at pagkalito, napawi ang kanilang pag-unawa. Walang hiya at walang pagpipigil, silang lahat—na nanirahan sa mga itinakdang kuta—ay naging lubhang sakim, at nagpasasa sa pandarambong sa bawat panig. (Sa mas malawak na salaysay ng Tri-pura, ang pagbagsak na ito ng asal ng mga Daitya ang naging dahilan upang manawagan ang mga diyos kay Śiva para sa pag-iingat at pagbabalik ng kaayusan.)
Verse 34
विद्राव्य सगणानू् देवांस्तत्र तत्र तदा तदा । विचेरु: स्वेन कामेन वरदानेन दर्पिता:,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे वरदान पानेके कारण उनका घमंड बढ़ गया था। वे विभिन्न स्थानोंमें देवताओं और उनके गणोंको भगाकर वहाँ अपनी इच्छाके अनुसार विचरते थे
Wika ni Duryodhana: “Narinig namin na noong panahong iyon, itinaboy ng mga diyos ang mga Daitya. Pagkaraan ng kanilang pagkatalo, ang tatlong anak ni Tārakāsura—sina Tārākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī—ay kumupkop sa mabagsik na pag-aayuno at nanatiling matatag sa pinakamataas na disiplina. Dahil sa mga biyayang kanilang natamo, lumaki ang kanilang pagmamataas; pinalayas nila ang mga diyos kasama ang kanilang mga pangkat mula sa iba’t ibang dako, at saka gumala kung saan nila naisin.”
Verse 35
देवोद्यानानि सर्वाणि प्रियाणि च दिवौकसाम् | ऋषीणामाश्रमान् पुण्यान् रम्याज्जनपदांस्तथा,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Wika ni Duryodhana: “(Naglibot sila) sa lahat ng harding-lugod ng mga diyos na mahal ng mga naninirahan sa langit, sa mga banal na ashram ng mga rishi, at gayundin sa mga kaaya-ayang lalawigan. Pagkaraan, sa pagkanlong sa mabagsik na pag-aayuno at sa pananatiling matatag sa pinakamataas na disiplina ng pagpipigil, (ipinagpatuloy nila ang kanilang mga panata).”
Verse 36
(निःस्थानाश्न कृता देवा ऋषय: पितृभि: सह । दैत्यैस्त्रिभिस्त्रयो लोका हााक्रान्तास्तै: सुरेतरैः ।।) उन देवविरोधी तीनों दैत्योंने देवताओं, पितरों और ऋषियोंको भी उनके स्थानोंसे हटाकर निराश्रय कर दिया। वे ही नहीं, तीनों लोकोंके निवासी उनके द्वारा पददलित हो रहे थे।। पीड्यमानेषु लोकेषु ततः शक्रो मरुदवृत:,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Wika ni Duryodhana: “Ang tatlong Daitya na yaong laban sa mga diyos ay nagpaalis sa mga diyos, sa mga rishi, at maging sa mga Pitṛ (mga ninunong espiritu) mula sa kanilang nararapat na kinalalagyan, at iniwang walang masisilungan. At hindi lamang sila—maging ang mga naninirahan sa tatlong daigdig ay niyuyurakan ng mga kaaway na hindi-maka-diyos. Nang ang mga daigdig ay pinahihirapan nang gayon, si Indra, na napaliligiran ng mga Marut, ay nagsagawa ng mabagsik na pag-aayuno at nanatiling matatag sa pinakamataas na disiplina.”
Verse 37
नाशकत् तान्यभेद्यानि यदा भेत्तुं पुरंदर:,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे शत्रुदमननरेश्वर! जब देवराज इन्द्र ब्रह्माजीका वर पाये हुए उन अभेद्य पुरोंका भेदन न कर सके, तब वे भयभीत हो उन पुरोंको छोड़कर उन्हीं देवताओंके साथ ब्रह्माजीके पास उन दैत्योंका अत्याचार बतानेके लिये गये
Wika ni Duryodhana: “Nang hindi magawang basagin ni Purandara (Indra) ang mga kutaing yaon na hindi mapasok—na pinagtibay ng biyaya ni Brahmā—siya’y natakot, umurong, at iniwan ang mga lungsod na iyon. Pagkatapos, kasama ang mga diyos, nagtungo siya kay Brahmā upang isumbong ang pang-aapi na ginagawa ng mga Dānava.”
Verse 38
पुराणि वरदत्तानि धात्रा तेन नराधिप । तदा भीत: सुरपतिर्मुक्त्वा तानि पुराण्यथ,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे शत्रुदमननरेश्वर! जब देवराज इन्द्र ब्रह्माजीका वर पाये हुए उन अभेद्य पुरोंका भेदन न कर सके, तब वे भयभीत हो उन पुरोंको छोड़कर उन्हीं देवताओंके साथ ब्रह्माजीके पास उन दैत्योंका अत्याचार बतानेके लिये गये
Wika ni Duryodhana: “O hari, ang mga sinaunang lungsod na yaong hindi mapasok, na ipinagkaloob ng Lumikha (Brahmā) sa kanila—nang matakot ang panginoon ng mga diyos, iniwan niya ang mga lungsod na iyon. Pagkatapos, (ang mga pinunong asura) ay kumupkop sa mabagsik na pag-aayuno at nanatiling matatag sa pinakamataas na disiplina.”
Verse 39
तैरेव विबुधै: सार्ध पितामहमरिंदम । जगामाथ तदाख्यातु विप्रकारं सुरेतरै:,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे शत्रुदमननरेश्वर! जब देवराज इन्द्र ब्रह्माजीका वर पाये हुए उन अभेद्य पुरोंका भेदन न कर सके, तब वे भयभीत हो उन पुरोंको छोड़कर उन्हीं देवताओंके साथ ब्रह्माजीके पास उन दैत्योंका अत्याचार बतानेके लिये गये
Wika ni Duryodhana: “O manlulupig ng mga kaaway, kasama ang mismong mga diyos na iyon, si Indra ay nagtungo kay Pitāmaha (Brahmā) upang isumbong ang pang-aaping ginawa ng mga kaaway ng mga diyos. Sapagkat matapos magapi ang mga Daitya, ang tatlong anak ni Tārakāsura—sina Tārākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī—ay kumapit sa mabagsik na pag-aayuno at nanatiling matatag sa pinakamataas na mga disiplina. Nang kahit si Indra, bagaman pinalakas ng biyaya ni Brahmā, ay hindi makabutas sa kanilang mga lungsod na di-mapasok, ang mga diyos ay nangamba, umurong mula sa mga kuta, at lumapit kay Brahmā upang ihayag ang paniniil ng mga Daitya.”
Verse 40
ते तत्त्वं सर्वमाख्याय शिरोभि: सम्प्रणम्य च । वधोपायमपृच्छन्त भगवन्तं पितामहम्,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे उन्होंने मस्तक झुकाकर भगवान् ब्रह्माजीको प्रणाम किया और सारी बातें ठीक-ठीक बताकर उनसे उन दैत्योंके वधका उपाय पूछा
Matapos isalaysay nang tumpak ang buong pangyayari at yumukod sa paggalang, tinanong nila ang Mapalad na Pitāmaha Brahmā tungkol sa paraan upang mapuksa ang mga kaaway na iyon. At yamang ang mga iyon ay kumakapit sa mabagsik na pag-aayuno at nananatiling matatag sa pinakamataas na mga pagpipigil, hinangad ng mga diyos ang isang paraang may basbas ng banal na kapangyarihan upang sila’y mapabagsak.
Verse 41
श्रुत्वा तद् भगवान् देवो देवानिदमुवाच ह । ममापि सो5पराध्नोति यो युष्माकमसौम्यकृत्,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे वह सब सुनकर भगवान् ब्रह्माने उन देवताओंसे इस प्रकार कहा--'देवगण! जो तुम्हारी बुराई करता है, वह मेरा भी अपराधी है
Nang marinig iyon, ang Mapalad na Panginoon—si Brahmā—ay nagsalita sa mga diyos: “Sinumang kumikilos nang may masamang loob laban sa inyo ay nagkakasala rin laban sa akin.”
Verse 42
असुरा हि दुरात्मान: सर्व एव सुरद्विष: । अपराध्यन्ति सतत ये युष्मान् पीडयन्त्युत,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे “वे समस्त देवद्रोही दुरात्मा असुर, जो सदा तुम्हें पीड़ा देते रहते हैं, निश्चय ही मेरा भी महान् अपराध करते हैं
“Sapagkat ang mga Asura ay tunay na masasama ang loob, at bawat isa’y kaaway ng mga diyos. Yaong patuloy na nanggugulo at nagpapahirap sa inyo ay sa katotohanan ay laging nagkakasala.”
Verse 43
अहं हि तुल्य: सर्वेषां भूतानां नात्र संशय: । अधार्मिकास्तु हन्तव्या इति मे वतमाहितम्,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे “इसमें संशय नहीं कि समस्त प्राणियोंके प्रति मेरा समान भाव है, तथापि मैंने यह व्रत ले रखा है कि पापात्माओंका वध कर दिया जाय
“Tunay na pantay ang aking loob sa lahat ng nilalang—walang alinlangan dito. Ngunit tinanggap ko ang sumpang ito: na ang mga di-matuwid ay dapat puksain.”
Verse 44
एकेषुणा विभेद्यानि तानि दुर्गाणि नान्यथा । न च स्थाणुमृते शक्तो भेत्तुमेकेषुणा पुर:,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे *वे तीनों पुर एक ही बाणसे वेध दिये जाय॑ँ तो नष्ट हो सकते हैं, अन्यथा नहीं; परंतु महादेवजीके सिवा दूसरा कोई ऐसा नहीं है, जो उन तीनोंको एक साथ एक ही बाणसे वेध सके
Wika ni Duryodhana: “Ang mga kutaing iyon ay matutusok lamang ng iisang palaso—hindi sa ibang paraan. At maliban kay Sthāṇu (Śiva), wala nang sinumang may kakayahang tumusok sa mga lungsod na iyon sa pamamagitan ng iisang palaso. Sa pagyakap nila sa mabagsik na pag-aayuno at pagninilay (tapas), nanatili silang matatag sa pinakadakilang disiplina.”
Verse 45
ते यूयं स्थाणुमीशानं जिष्णुमक्लिष्टकारिणम् | योद्धारं वृणुतादित्या: स तान् हन्ता सुरेतरान्,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे “अत: अदितिकुमारो! तुमलोग अनायास ही महान् कर्म करनेवाले, विजयशील, ईश्वर, महादेवजीका योद्धाके रूपमें वरण करो। वे ही उन दैत्योंको मार सकते हैं!
Wika ni Duryodhana: “O mga anak ni Aditi, piliin ninyo bilang kampeon ang Panginoong iyon—si Sthāṇu, si Īśāna—laging nagwawagi at hindi nagkukulang sa gawa. Siya lamang ang makapapatay sa mga kaaway ng mga diyos. Sapagkat nabalitaan na, nang mapabagsak ang mga Daitya, ang tatlong anak ni Tārakāsura—sina Tārakākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī—ay kumapit sa mabagsik na tapas at nanindigan sa pinakadakilang mga panata. Kaya italaga ninyo si Mahādeva bilang mandirigma; siya lamang ang may kakayahang lumipol sa gayong mga kalaban.”
Verse 46
इति तस्य वच: श्रुत्वा देवा: शक्रपुरोगमा: । ब्रह्माणमग्रत: कृत्वा वृषाड्कं शरणं ययु:,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे उनकी यह बात सुनकर इन्द्र आदि सम्पूर्ण देवता ब्रह्माजीको आगे करके महादेवजीकी शरणमें गये
Wika ni Duryodhana: “Nang marinig ang mga salitang iyon, ang mga diyos—na pinangungunahan ni Śakra (Indra)—ay inilagay si Brahmā sa unahan at nagtungo upang magkanlong kay Vṛṣāṅka (Śiva). (Sila’y yumakap sa mabagsik na tapas at nanatiling matatag sa pinakadakilang disiplina.)”
Verse 47
तपो नियममास्थाय गृणन्तो ब्रह्म शाश्वतम् । ऋषिभि: सह धर्मज्ञा भवं सर्वात्मना गता:,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे तप और नियमका आश्रय ले ऋषियोंसहित धर्मज्ञ देवता सनातन ब्रह्मस्वरूप महादेवजीकी स्तुति करते हुए सम्पूर्ण हृदयसे उनकी शरणमें गये
“Sa pagyakap sa tapas at sa mahigpit na mga panata, pinuri nila ang walang hanggang Brahman. Ang mga nakaaalam ng dharma, kasama ang mga rishi, ay lumapit kay Bhava (Śiva) nang buong pagkatao, at lubos na nagkanlong sa kanya.”
Verse 48
तुष्टवुर्वाग्भिरिष्टाभिर्भयेष्वभयदं नृप । सर्वात्मानं महात्मानं येनाप्तं सर्वमात्मना,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे नरेश्वर! जिन्होंने आत्मस्वरूपसे सबको व्याप्त कर रखा है तथा जो भयके अवसरोंपर अभय प्रदान करनेवाले हैं, उन सर्वात्मा, महात्मा भगवान् शिवकी उन देवताओंने अभीष्ट वाणीद्वारा स्तुति की
Wika ni Duryodhana: “O hari, sa mga salitang nakalulugod sa kanya, pinuri nila ang dakilang Panginoon—ang Sarili ng lahat at tagapagkaloob ng kawalang-takot sa oras ng panganib—siya na sa pamamagitan ng sarili niyang pagkadiwa ay lumalaganap sa buong sansinukob.”
Verse 49
तपोविशेषैर्विविधैयोंगं यो वेद चात्मन: | यः सांख्यमात्मनो वेत्ति यस्य चात्मा वशे सदा,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे जो नाना प्रकारकी विशेष तपस्याओंद्वारा मनकी सम्पूर्ण वृत्तियोंके निरोधका उपाय जानते हैं, जिन्हें अपनी ज्ञानस्वरूपताका बोध नित्य बना रहता है, जिनका अन्त:ः:करण सदा अपने वशमें रहता है, जगत्में जिनकी कहीं भी तुलना नहीं है, उन निष्पाप, तेजोराशि, महेश्वर भगवान् उमापतिका उन देवताओंने दर्शन किया
Sinabi ni Duryodhana: “Yaong nakaaalam, sa pamamagitan ng sari-saring natatanging pag-aayuno at pagtalima, ng disiplina ng yoga hinggil sa sarili; yaong nakauunawa ng Sāṅkhya hinggil sa sarili; at yaong ang panloob na diwa ay laging nasa pagpipigil—ang gayong tao ay nakatatag sa mabagsik na tapas at sa pinakamataas na mga pagpipigil. Narinig namin na noong panahong iyon, tinalo ng mga diyos ang mga Dānava. O Hari! Pagkaraang magapi ang mga Dānava, ang tatlong anak ni Tārakāsura—Tārākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī—ay kumupkop sa mahigpit na penitensiya at nagsimulang tumupad ng mahuhusay na panata. Batid ang paraan upang pigilin ang lahat ng paggalaw ng isip sa pamamagitan ng iba’t ibang tapas, laging gising sa kaalaman ng tunay na kalikasan ng sarili, at napapailalim sa kanilang kapangyarihan ang mga panloob na kakayahan, sila’y naging walang kapantay sa daigdig. Ang mga walang-dungis at nagliliwanag na mga asceta ay nakita noon ng mga diyos sa anyo ni Mahādeva, ang Panginoon ni Umā.”
Verse 50
त॑ ते ददृशुरीशानं तेजोराशिमुमापतिम् | अनन्यसदृशं लोके भगवन्तमकल्मषम्,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे जो नाना प्रकारकी विशेष तपस्याओंद्वारा मनकी सम्पूर्ण वृत्तियोंके निरोधका उपाय जानते हैं, जिन्हें अपनी ज्ञानस्वरूपताका बोध नित्य बना रहता है, जिनका अन्त:ः:करण सदा अपने वशमें रहता है, जगत्में जिनकी कहीं भी तुलना नहीं है, उन निष्पाप, तेजोराशि, महेश्वर भगवान् उमापतिका उन देवताओंने दर्शन किया
Nakita nila si Īśāna—si Mahādeva, ang Panginoon ni Umā—isang di-masukat na bunton ng ningning, ang Mapalad, dalisay at walang kapantay saanman sa daigdig. Sa pagyakap sa mabagsik na tapas at sa pananatiling matatag sa pinakamataas na disiplina ng pagpipigil, hinanap nila Siya sa diwang mahigpit na pagpipigil-sa-sarili.
Verse 51
एकं च भगवन्तं ते नानारूपमकल्पयन् । आत्मन: प्रतिरूपाणि रूपाण्यथ महात्मनि,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे परस्परस्य चापश्यन् सर्वे परमविस्मिता: । उन्होंने एक ही भगवान् शिवको अपनी भावनाके अनुसार अनेक रूपोंमें कल्पित किया। उन परमात्मामें अपने तथा दूसरोंके प्रतिबिम्ब देखे। यह सब देखकर परस्पर दृष्टिपात करके वे सब-के-सब अत्यन्त आश्वर्यचकित हो उठे
Sinabi ni Duryodhana: “Inisip nila ang iisang Mapalad na Panginoon (Śiva) sa maraming anyo, ayon sa kani-kanilang guniguni. Sa Kataas-taasang Dakilang Diwa, nakita nila ang mga anyong repleksiyon ng kanilang sarili at ng isa’t isa. Sa pagyakap sa mabagsik na tapas at sa pananatiling matatag sa pinakamataas na disiplina, nagtinginan sila—at silang lahat ay tinamaan ng sukdulang pagkamangha.”
Verse 52
।। सर्वभूतमयं दृष्टवा तमजं जगत: प्रतिम्,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Sinabi ni Duryodhana: “Nang makita nila Siya—ang Di-Ipinanganak, ang larawan ng sansinukob, na lumalaganap sa lahat ng nilalang—niyakap nila ang mabagsik na tapas at nanatiling matatag sa pinakamataas na disiplina ng pagpipigil. Narinig namin na noong panahong iyon, tinalo ng mga diyos ang mga Daitya; at nang magapi ang mga Daitya, ang tatlong anak ni Tārakāsura—Tārākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī—ay kumupkop sa mahigpit na penitensiya at nagsimulang tumupad ng mahuhusay na panata.”
Verse 53
तान् स्वस्तिवादेनाभ्यर्च्य समुत्थाप्प च शडकर:,तप उग्र॑ समास्थाय नियमे परमे स्थिता: । उस समय देवताओंने दैत्योंको परास्त कर दिया था, यह हमारे सुननेमें आया है। राजन! दैत्योंके परास्त हो जानेपर तारकासुरके तीन पुत्र ताराक्ष, कमलाक्ष और विद्युन्माली उग्र तपस्याका आश्रय ले उत्तम नियमोंका पालन करने लगे
Sinabi ni Duryodhana: “Matapos silang batiin ng mga mapagpalang pagpapala at parangalan nang nararapat, sila’y itinindig. At sa pagkanlong sa mabagsik na tapas, nanatili silang matatag sa pinakamataas na disiplina ng mga panata. Narinig namin na noong panahong iyon, tinalo ng mga diyos ang mga Daitya. O Hari! Nang magapi ang mga Daitya, ang tatlong anak ni Tārakāsura—Tārakākṣa, Kamalākṣa, at Vidyunmālī—ay yumakap sa mahigpit na penitensiya at nagsimulang tumupad ng mahuhusay na pagpipigil.”
Verse 54
त्रयम्बकेणा भ्यनुज्ञातास्ततस्ते स्वस्थचेतस:
Nang matanggap nila ang pahintulot ni Tryambaka (Śiva), sila’y naging panatag at matatag ang loob—napawi ang pangamba habang nagpapatuloy, at inari ang banal na pagsang-ayon bilang tanda ng mabuting palad sa gitna ng bigat na moral ng digmaan.
Verse 55
नमो देवाधिदेवाय धन्विने वनमालिने,“आप देवताओंके अधिदेवता, धनुर्थधर और वनमालाधारी हैं। आपको नमस्कार है। आप दक्षप्रजापतिके यज्ञका विध्वंस करनेवाले हैं, प्रजापति भी आपकी स्तुति करते हैं, सबके द्वारा आपकी ही स्तुति की गयी है, आप ही स्तुतिके योग्य हैं तथा सब लोग आपकी ही स्तुति करते हैं। आप कल्याणस्वरूप शम्भुको नमस्कार है
Naghandog si Duryodhana ng taimtim na pagpupugay kay Śiva, pinupuri siya bilang Kataas-taasang Panginoon sa mga diyos, tagapagdala ng busog, at may suot na kuwintas na mula sa gubat. Inalala niya ang nakapanghihilakbot na kapangyarihan ni Śiva—ang minsang sumira sa paghahandog ni Dakṣa Prajāpati—ngunit idiniin na maging si Prajāpati ay pumupuri rin sa kanya. Sa paghayag na lahat ng nilalang ay pumupuri kay Śiva at siya lamang ang tunay na karapat-dapat purihin, yumukod si Duryodhana kay Śambhu, ang anyo ng kagalingan at pagpapala—humihingi ng pabor ng langit sa gitna ng panganib at bigat na moral ng digmaan.
Verse 56
प्रजापतिमखधघ्नाय प्रजापतिभिरीड्यते । नमः स्तुताय स्तुत्याय स्तूयमानाय शम्भवे,“आप देवताओंके अधिदेवता, धनुर्थधर और वनमालाधारी हैं। आपको नमस्कार है। आप दक्षप्रजापतिके यज्ञका विध्वंस करनेवाले हैं, प्रजापति भी आपकी स्तुति करते हैं, सबके द्वारा आपकी ही स्तुति की गयी है, आप ही स्तुतिके योग्य हैं तथा सब लोग आपकी ही स्तुति करते हैं। आप कल्याणस्वरूप शम्भुको नमस्कार है
Naghandog si Duryodhana ng himno ng ganap na pagpapasakop kay Śambhu (Śiva): “Pagpupugay sa iyo—sa pinupuri at karapat-dapat purihin, sa laging pinupuri. Ikaw ang sumira sa paghahandog ni Dakṣa Prajāpati, at maging ang mga Prajāpati ay pumupuri sa iyo.” Sa dilim na moral ng digmaan, lumalapit ang hari sa kapangyarihang banal upang humingi ng pag-iingat at pagkalehitimo, at inihahayag kung paanong ang debosyon ay maaaring tawagin upang maghanap ng lakas kahit ang sariling panig ay may bahid na etikal.
Verse 57
विलोहिताय रुद्राय नीलग्रीवाय शूलिने । अमोघाय मृगाक्षाय प्रवरायुधयोधिने,“आप विशेषतः लाल वर्णके हैं, पापियोंको रुलानेवाले रुद्र हैं, नीलकण्ठ और त्रिशूलधारी हैं, आपका दर्शन अमोघ फल देनेवाला है, आपके नेत्र मृगोंके समान हैं तथा आप श्रेष्ठ आयुधोंद्वारा युद्ध करनेवाले हैं। आपको नमस्कार है
Naghandog si Duryodhana ng mapitagang himno kay Rudra–Śiva: “Pagpupugay sa iyo, Rudra na mapulang-mapula, na nagpapaiyak sa masasama; sa iyo na bughaw ang lalamunan at may tangan na trident. Ang pagtanaw sa iyo’y di kailanman nabibigo sa bunga; ang iyong mga mata’y gaya ng sa usa; ikaw ang pangunahing mandirigma, nakikipaglaban sa pinakamahuhusay na sandata.” Sa moral na himpapawid ng digmaan, itinatampok ng papuring ito ang pag-asa ng isang pinuno sa kapangyarihang banal para sa tagumpay, at palihim na ibinubunyag ang tensiyon sa pagitan ng debosyon at bigat na etikal ng marahas na layunin.
Verse 58
अर्हाय चैव शुद्धाय क्षयाय क्रथनाय च । दुर्वारणाय शुक्राय ब्रह्मणे ब्रह्मचारिणे,“आप पूजनीय, शुद्ध, प्रलयकालमें सबका संहार करनेवाले हैं। आपको रोकना या पराजित करना सर्वथा कठिन है। आप शुक््लवर्ण, ब्रह्म, ब्रह्मचारी, ईशान, अप्रमेय, नियन्ता तथा व्याप्रचर्ममय वस्त्र धारण करनेवाले हैं। आप सदा तपस्यामें तत्पर रहनेवाले, पिंगलवर्ण, व्रतधारी और कृत्तिवासा हैं। आपको नमस्कार है
Nagsalita si Duryodhana nang may paggalang sa kataas-taasang kapangyarihang mapag-asceta: “Pagpupugay sa iyo—karapat-dapat sambahin at ganap na dalisay; sa iyo na siyang pagkalusaw at puwersang dumudurog sa lahat ng pagtutol; sa iyo na di-mapipigil ni madadaig; sa iyo na maningning at puti ang ningning; sa Brahman, ang selibat na asceta.” Sa etikal na himpapawid ng digmaan, inilalarawan ng taludtod na ang tagumpay at pagwasak ay nasa ilalim ng mas mataas at mahigpit na simulain—na sa harap nito, marupok ang pagmamataas at mga pakana ng tao.
Verse 59
ईशानायाप्रमेयाय नियन्त्रे चर्मवाससे । तपोरताय पिड्डाय व्रतिने कृत्तिवाससे,“आप पूजनीय, शुद्ध, प्रलयकालमें सबका संहार करनेवाले हैं। आपको रोकना या पराजित करना सर्वथा कठिन है। आप शुक््लवर्ण, ब्रह्म, ब्रह्मचारी, ईशान, अप्रमेय, नियन्ता तथा व्याप्रचर्ममय वस्त्र धारण करनेवाले हैं। आप सदा तपस्यामें तत्पर रहनेवाले, पिंगलवर्ण, व्रतधारी और कृत्तिवासा हैं। आपको नमस्कार है
Naghandog si Duryodhana ng isang mapitagang himno kay Śiva: “Pagpupugay sa iyo, Īśāna—di-masusukat at lampas sa ganap na pag-unawa—na namamahala at pumipigil sa lahat. Ikaw ay di-matatalo at hindi mapipigil o mapapabagsak. Nakadamit ng balat, laging nakatuon sa pag-aayuno at pagninilay, may kulay na kayumanggi-dilaw, mahigpit sa mga panata, at tanyag bilang Kṛttivāsa (ang nagsusuot ng balat), ikaw ay karapat-dapat sambahin. Pagpupugay sa iyo.”
Verse 60
कुमारपित्रे त्रयक्षाय प्रवरायुधधारिणे । प्रपन्नार्तिविनाशाय ब्रह्मद्धिट्संघधातिने,“आप कुमार कार्तिकेयके पिता, नत्रिनेत्रधारी, उत्तम आयुध धारण करनेवाले शरणागतदुःखभंजन तथा ब्रह्मद्रोहियोंके समुदायका विनाश करनेवाले हैं। आपको नमस्कार है
Wika ni Duryodhana: “Pagpupugay sa iyo—ama ni Kumāra (Kārttikeya), ang Panginoong may tatlong mata, tagapagdala ng pinakamahuhusay na sandata; tagapagwasak ng dalamhati ng mga lumalapit upang magkanlong, at tagapagpuksa sa pangkat ng mga kaaway ng Brahman at ng banal na kaayusan.”
Verse 61
वनस्पतीनां पतये नराणां पतये नमः । गवां च पतये नित्यं यज्ञानां पतये नमः,“आप वनस्पतियोंके पालक और मनुष्योंके अधिपति हैं। आप ही गौओंके स्वामी और सदा यज्ञोंके अधीश्वर हैं। आपको बारंबार नमस्कार है
Nag-alay si Duryodhana ng mapitagang pagpupugay, pinupuri ang diyos bilang tagapangalaga ng mga halaman at panginoon ng sangkatauhan; panginoon ng mga baka, at laging naghahari sa mga handog na yajña. “Muli’t muli, ako’y yumuyuko sa iyo.”
Verse 62
नमोअस्तु ते ससैन्याय >यम्बकायामितौजसे । मनोवाककर्मभिददेव त्वां प्रपन्नानू भजस्व न:,'सेनासहित आप अमिततेजस्वी भगवान् तयम्बकको नमस्कार है। देव! हम मन, वाणी और क्रियाद्वारा आपकी शरणमें आये हैं। आप हमें अपनाइये'
Sabi ni Duryodhana: “Pagpupugay sa iyo, O Tryambaka (Śiva), na may di-masusukat na lakas, kasama ng iyong mga kasamahan at hukbo. O banal na Panginoon, sa isip, salita, at gawa kami’y sumilong sa iyo—tanggapin mo kami at kupkupin sa iyong pag-iingat.”
Verse 63
ततः प्रसन्नो भगवान् स्वागतेनाभिनन्द्य च । प्रोवाच व्येतु वस्त्रासो ब्रूत कि करवाणि व:
Pagkaraan, ang marangal na Panginoon, nalugod sa puso, ay sinalubong sila at nagpahayag ng pagsang-ayon. Sinabi niya: “Mawaksi nawa ang inyong pagod. Sabihin ninyo—ano ang gagawin ko para sa inyo?”
Verse 66
दमेन तपसा चैव नियमेन समाधिना । शत्रुओंको संताप देनेवाले नरेश! उन तीनोंने तपस्याके द्वारा अपने शरीरोंको सुखा दिया। वे इन्द्रिय-संयम, तप, नियम और समाधिसे संयुक्त रहने लगे
Wika ni Duryodhana: “O hari na nagpapahirap sa mga kaaway! Sa pamamagitan ng pagpipigil-sa-sarili (dama), pag-aayuno at pagpapakasakit (tapas), mga alituntunin (niyama), at malalim na pagninilay (samādhi), pinatuyo at pinangayayat ng tatlong iyon ang kanilang mga katawan sa pagsasagawa ng pagtalima. Nanatili silang matatag—pinipigil ang mga pandama, nakatuon sa tapas, nakagapos sa mga panata, at nakalagay sa samādhi.”
Verse 246
महदैश्वर्यमिच्छन्तस्त्रिपुरं दुर्गमाश्रिता: । वे सब-के-सब मांसभक्षी और अत्यन्त अभिमानी थे। पूर्वकालमें देवताओंने उनके साथ बहुत छल-कपट किया था। अतः वे महान ऐश्वर्यकी इच्छा रखते हुए त्रिपुर-दुर्गके आश्रयमें आये थे
Wika ni Duryodhana: “Sa pagnanais ng dakilang paghahari, sila’y sumilong sa di-mapasok na kuta ng Tripura.”
Verse 263
तस्मै काम॑ मयस्तं तै विदधे मायया तदा । उक्त तीनों पुरोंमें निवास करनेवाला जो भी असुर अपने मनसे जिस अभीष्ट भोगका चिन्तन करता था, उसके लिये मयासुर अपनी मायासे वह-वह भोग तत्काल प्रस्तुत कर देता था
Pagkaraan, si Maya, sa kapangyarihan ng kanyang māyā, ay agad na nagkaloob ng ninanais. Tunay nga, sinumang Asura na naninirahan sa tatlong lungsod na iyon, kapag naisip lamang sa isip ang isang minimithing kaluguran, si Maya-Asura ay kaagad na nagpapakita ng gayong ligaya sa pamamagitan ng kanyang māyā.
Verse 273
तपस्तेपे परमकं येनातुष्यत् पितामह: । तारकाक्षका महाबली वीर पुत्र “हरि” नामसे प्रसिद्ध था, उसने बड़ी भारी तपस्या की, जिससे ब्रह्माजी उसपर संतुष्ट हो गये
Wika ni Duryodhana: “May isang makapangyarihang bayani, anak ni Tārakākṣa, na bantog sa pangalang ‘Hari’. Nagsagawa siya ng napakahigpit na tapas, kaya’t nalugod sa kanya ang Lolo—si Brahmā.”
Verse 283
शस्त्रैविनिहता यत्र क्षिप्ता: स्युर्बलवत्तरा: । संतुष्ट हुए ब्रह्माजीसे उसने यह वर माँगा कि “हमारे पुरोंमें एक-एक ऐसी बावड़ी हो जाय, जिसके भीतर डाल दिये जानेपर शस्त्रोंके आघातसे मरे हुए दैत्य वीर और भी प्रबल होकर जीवित हो उठें”
Inilarawan ni Duryodhana ang biyayang nakuha mula kay Brahmā: “Sa aming mga lungsod na may kuta, nawa’y magkaroon sa bawat isa ng isang balon o imbakan; at kapag ang malalakas na mandirigmang Daitya—na napatay sa hampas ng mga sandata—ay inihulog doon, nawa’y muling mabuhay sila at maging higit pang makapangyarihan kaysa dati.”
Verse 293
ससूजे तत्र वापीं तां मृतानां जीविनीं प्रभो । प्रभो! वह वरदान पाकर तारकाक्षके वीर पुत्र हरिने उन पुरोंमें एक-एक बावड़ीका निर्माण किया, जो मृतकोंको जीवन प्रदान करनेवाली थी
Wika ni Duryodhana: “O Panginoon, doon ay ipinagawa niya ang isang balon—isang balong makapagbabalik-buhay kahit sa mga patay.”
Verse 306
मृतस्तस्यां परिक्षिप्तस्तादृशेनैव जज्ञिवान् जो दैत्य जिस रूप और जैसे वेषमें रहता था, मरनेपर उस बावड़ीमें डालनेके पश्चात् वैसे ही रूप और वेषसे सम्पन्न होकर प्रकट हो जाता था
Wika ni Duryodhana: “Kahit mapatay siya at ihagis sa mismong balong iyon, muli pa rin siyang isinisilang—lumilitaw na taglay ang kaparehong anyo at pagbabalatkayo na siyang anyo ng demonyong iyon noong nabubuhay.”
Verse 353
व्यनाशयजन्नमर्यादा दानवा दुष्टचारिण: । स्वर्गवासियोंके परम प्रिय समस्त देवोद्यानों, ऋषियोंके पवित्र आश्रमों तथा रमणीय जनपदोंको भी वे मर्यादाशून्य दुराचारी दानव नष्ट-भ्रष्ट कर देते थे
Wika ni Duryodhana: “Ang mga Danava na walang hangganan ng batas at sanay sa kasamaan ay naglalagalag na winawasak ang lahat. Maging ang mga hardin ng langit na pinakamamahal ng mga naninirahan sa kalangitan, ang mga banal na ashram ng mga rishi, at ang mga kaaya-ayang lalawigan—sinisira at dinudungisan ng mga Danava na iyon, walang-hiya at masama ang asal.”
Verse 526
देवा ब्रह्मर्षयश्चैव शिरोभिर्धरणीं गता: । उन सर्वभूतमय अजन्मा जगदीश्वरको देखकर सम्पूर्ण देवताओं तथा ब्रह्मर्षियोंने धरतीपर मस्तक टेक दिये
Wika ni Duryodhana: “Maging ang mga diyos at ang mga Brahmarshi ay yumukod, idinampi ang kanilang ulo sa lupa bilang paggalang.”
Verse 533
ब्रूत ब्रेतेति भगवान् स्मयमानो5 भ्यभाषत । तब भगवान् शंकरने “तुम्हारा कल्याण हो' ऐसा कहकर उनका समादर करते हुए उनको उठाया और मुसकराते हुए कहा--“बोलो, बोलो; क्या है?”
Ngumiti ang Mapalad na Panginoon at nagsabi: “Magsalita, magsalita.” Pagkaraan, si Panginoong Śaṅkara, bilang paggalang sa kanila, ay itinindig sila at nagbasbas: “Nawa’y mapasa inyo ang kagalingan,” saka ngumiting nagtanong: “Magsalita, magsalita—ano iyon?”
Verse 546
नमो नमो नमस्ते>स्तु प्रभो इत्यब्रुवत् वच: । भगवान् त्रिलोचनकी आज्ञा पाकर स्वस्थचित्त हुए वे देवगण इस प्रकार उनकी स्तुति करने लगे--'प्रभो! आपको नमस्कार है, नमस्कार है, नमस्कार है
Paulit-ulit silang yumuk at nagsabi, “Pagpupugay, pagpupugay—pagbati at pagyukod sa Iyo, O Panginoon!” Nang matanggap nila ang utos ng pinagpalang Panginoong May Tatlong Mata, naging panatag at payapa ang mga diyos, at saka nila Siya pinuri nang ganito: “O Panginoon, paulit-ulit kaming yumuyukod sa Iyo.”
Verse 2236
आक्रम्य तस्थुरूचुश्व कश्व नाम प्रजापति: । चाँदीका बना हुआ पुर कमलाक्षके और लोहेका विद्युन्मालीके अधिकारमें था। वे तीनों दैत्यराज अपने अस्त्रोंके तेजसे तीनों लोकोंको दबाकर रहते और कहते थे कि “प्रजापति कौन है?'
Matapos lamunin at daigin ang mga kaaway, tumindig silang matatag at nagsalita nang mapagmataas at mapanlait: “At sino nga ba ang Prajāpati?” Ang tatlong lungsod—isa’y yari sa pilak, isa’y kumikislap na tila lotus, at ang ikatlo’y yari sa bakal—ay nasa kapangyarihan nina Kamalākṣa at Vidyunmālī. Ang tatlong haring-demonyo, lasing sa ningning ng kanilang mga sandata, ay pinapailalim sa bigat ng kanilang kapangyarihan ang tatlong daigdig at paulit-ulit na sumisigaw: “Sino ang Prajāpati?”
Verse 2536
तमाश्रित्य हि ते सर्वे वर्तयन्तेडकुतो भया: । मयासुर इन सबको सब प्रकारकी अप्राप्त वस्तुएँ प्राप्त कराता था। उसका आश्रय लेकर वे सम्पूर्ण दैत्य निर्भय होकर रहते थे
Sinabi ni Duryodhana: “Sa pag-asa sa kanya, silang lahat ay kumikilos nang walang takot—saan pa manggagaling ang takot? Sapagkat ang Asurang si Māya ay nakapagtitiyak para sa kanila, sa lahat ng paraan, maging ng mga bagay na di sana maaabot; sa pagkanlong sa kanya, ang mga Daitya ay namuhay na lubos na walang pangamba.”
Verse 3636
पुराण्यायोधयांचक्रे वज़पातै: समन्तत: । जब सम्पूर्ण लोकोंके प्राणी पीड़ित होने लगे, तब देवताओंसहित इन्द्र चारों ओरसे वज्रपात करते हुए उन तीनों पुरोंके साथ युद्ध करने लगे
Sinabi ni Duryodhana: “Nang magsimulang pahirapan ang mga nilalang sa buong daigdig, si Indra, kasama ang mga diyos, ay nagsimulang makipagdigma sa mga sinaunang kutaing iyon, humahampas sa lahat ng panig ng vajra—ang kidlat na sandata.”
The narrative juxtaposes duty to protect one’s leader and formation with the strategic impulse to disable opposing leadership; it raises the question of how far concentrated force and relentless pursuit can be reconciled with ideals of restrained, rule-governed combat.
It illustrates that battlefield outcomes depend on coordinated protection, redundancy of support (rear-guard, wheel-guard, chariot recovery), and adaptive counter-formation—individual prowess is effective only when integrated into collective structure.
No explicit phalaśruti appears in this chapter; its meta-level function is historiographic—Sañjaya’s report to Dhṛtarāṣṭra frames the events as moral and political accounting within the epic’s larger inquiry into consequence (karma) and governance.