Previous Verse
Next Verse

Shloka 36

श्वेतमुनिना कालस्य निग्रहः (मृत्युञ्जय-भक्ति-प्रसादः)

क्षयं जघान पादेन वज्रास्थित्वं च लब्धवान् मयापि निर्जितो मृत्युर् महादेवस्य कीर्तनात्

kṣayaṃ jaghāna pādena vajrāsthitvaṃ ca labdhavān mayāpi nirjito mṛtyur mahādevasya kīrtanāt

Sa isang sipa lamang, pinabagsak niya si Kṣaya (Pagkasira) at nakamit ang katawang matatag na gaya ng vajra. Maging ako man ay nagapi ang Kamatayan sa pamamagitan ng pag-awit at pagpupuri kay Mahādeva—Pati, ang Panginoong pumuputol sa mga tali ng pāśa na gumagapos sa paśu (kaluluwang nakatali).

kṣayamKṣaya/decay, wasting-away
kṣayam:
jaghānastruck down, slew
jaghāna:
pādenawith the foot
pādena:
vajra-āsthitvamvajra-like firmness/indestructible stability (of body or resolve)
vajra-āsthitvam:
caand
ca:
labdhavānobtained, attained
labdhavān:
mayā apiby me also, even I
mayā api:
nirjitaḥconquered, overcome
nirjitaḥ:
mṛtyuḥdeath
mṛtyuḥ:
mahādevasyaof Mahādeva (Śiva)
mahādevasya:
kīrtanātfrom kīrtana—chanting/praise/recitation of divine names and glories
kīrtanāt:

Suta Goswami (narrating an internal testimony of a devotee/participant in the narrative)