Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Prabhasa Khanda, Shloka 10

सर्वेषामेव दाशानां तस्य तोयस्य मज्जनात् । तानि वस्त्राणि तत्रैव तातस्तव सुमध्यमे । जले प्रक्षालयेत्क्षिप्रं प्रयास्यंति सुशुक्लताम्

sarveṣāmeva dāśānāṃ tasya toyasya majjanāt | tāni vastrāṇi tatraiva tātastava sumadhyame | jale prakṣālayetkṣipraṃ prayāsyaṃti suśuklatām

ด้วยเพียงการจุ่มกายในน้ำนั้น สำหรับชาวประมงทั้งหลาย โอผู้มีเอวอ้อนแอ้น ผ้าของบิดาเจ้าควรถูกซัก ณ ที่นั้นเองในน้ำ และไม่นานก็จะขาวผ่องเป็นประกาย

sarveṣāmof all
sarveṣām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootsarva (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, बहुवचन
evaindeed
eva:
Sambandha/Emphasis (सम्बन्ध/बल)
TypeIndeclinable
Rooteva (अव्यय)
Formअवधारण-निपात
dāśānāmof the fishers
dāśānām:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootdāśa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, बहुवचन
tasyaof that
tasya:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग/पुंलिङ्ग, षष्ठी, एकवचन
toyasyaof the water
toyasya:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Roottoya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, षष्ठी, एकवचन
majjanātfrom immersion, by bathing
majjanāt:
Hetu (Cause/हेतु)
TypeNoun
Rootmajjana (प्रातिपदिक; √majj (धातु) + ल्युट्)
Formनपुंसकलिङ्ग, पञ्चमी (5th/Ablative), एकवचन; हेतौ/कारणे (from/through immersion)
tānithose
tāni:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, बहुवचन
vastrāṇiclothes, garments
vastrāṇi:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootvastra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, बहुवचन
tatrathere
tatra:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeIndeclinable
Roottatra (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्यय
evaright there
eva:
Sambandha/Emphasis (सम्बन्ध/बल)
TypeIndeclinable
Rooteva (अव्यय)
Formअवधारण-निपात
tātaO dear one / O child
tāta:
Sambodhana (Address/सम्बोधन)
TypeNoun
Roottāta (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सम्बोधन, एकवचन
tavayour
tava:
Sambandha (Genitive/सम्बन्ध)
TypeNoun
Roottvad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी, एकवचन
sumadhyameO slender-waisted one
sumadhyame:
Sambodhana (Address/सम्बोधन)
TypeNoun
Rootsu-madhyamā (प्रातिपदिक; सु + मध्यम)
Formस्त्रीलिङ्ग, सम्बोधन, एकवचन; कर्मधारयः
jalein water
jale:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootjala (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, सप्तमी, एकवचन
prakṣālayetshould wash
prakṣālayet:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootpra-kṣāl (धातु)
Formविधिलिङ् (Optative), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, एकवचन
kṣipramquickly
kṣipram:
Kriya-visheshana (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootkṣipram (अव्यय)
Formकालवाचक/शीघ्रार्थक-अव्यय (adverb)
prayāsyantiwill attain, will become
prayāsyanti:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootpra-yā (धातु)
Formलृट् (Simple Future), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, बहुवचन
su-śuklatāmexcellent whiteness
su-śuklatām:
Karma/Phala (Result/फल)
TypeNoun
Rootsu-śuklatā (प्रातिपदिक; सु + शुक्लता)
Formस्त्रीलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; कर्मधारयः; गत्यर्थक-क्रियायाः कर्म/फल

Dāśakanyā (the fisher-girl)

Tirtha: Arbuda-nirjhara (whitening waters)

Type: kund

Scene: Fisherfolk rinse garments in the spring; the cloth becomes strikingly white; the woman addresses the slender-waisted girl, reassuring about the efficacy.

D
dāśāḥ (fisherfolk)
T
toya (sacred water)
V
vastra (garments)
A
Arbuda nirjhara (implied)

FAQs

Purification is both practical and symbolic: tīrtha-water restores outer order and signals inner auspiciousness.

The nirjhara at Arbuda, whose water is said to make washed items attain bright whiteness.

Wash (prakṣālana) garments in the sacred water; immersion/usage of the tīrtha-water is presented as efficacious.