षष्ठ्यांषष्ठ्यां नृपश्रेष्ठ ह्यष्टम्यां च चतुर्दशीम् । स्नानं यः कारयेन्मर्त्यः श्राद्धं प्रेतेषु भक्तितः । तस्य पापक्षयः पार्थ सूर्यलोके महीयते
ṣaṣṭhyāṃṣaṣṭhyāṃ nṛpaśreṣṭha hyaṣṭamyāṃ ca caturdaśīm | snānaṃ yaḥ kārayenmartyaḥ śrāddhaṃ preteṣu bhaktitaḥ | tasya pāpakṣayaḥ pārtha sūryaloke mahīyate
โอ ราชาผู้ประเสริฐ! ในวันษัษฐี แล้วอีกครั้งในวันษัษฐี และในวันอัษฏมี กับวันจตุรทศี ผู้ใดเป็นมนุษย์ทำสรงน้ำ และด้วยศรัทธาถวายศราทธะแด่ผู้ล่วงลับ—โอ ปารถะ! บาปของผู้นั้นย่อมสิ้นไป และได้รับเกียรติในสุริยโลก
Śrī Mārkaṇḍeya
Tirtha: Sūrya-tīrtha on Revā (Ravi-nirmita)
Type: ghat
Listener: Pārtha (Arjuna)
Scene: Pilgrims at dawn on Narmadā ghāṭa: snāna, then śrāddha setup—kuśa grass, piṇḍa offerings, water libations; Sūrya rising, rays touching offerings; Mārkaṇḍeya instructing Pārtha.
Time (tithi) + place (tīrtha) + devotion (bhakti) together intensify dharma, yielding purification and elevated posthumous states.
The Sūrya-established tīrtha on the northern bank of the Revā/Narmadā.
Snāna (ritual bathing) and śrāddha for the departed on specified tithis: ṣaṣṭhī, aṣṭamī, and caturdaśī.