Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Avanti Khanda, Shloka 32

तत्र स्नात्वा शुचिर्भूत्वा ब्रह्मचारी जितेन्द्रियः । पितृकार्यं प्रकुर्वीत विधिदृष्टेन कर्मणा

tatra snātvā śucirbhūtvā brahmacārī jitendriyaḥ | pitṛkāryaṃ prakurvīta vidhidṛṣṭena karmaṇā

అక్కడ స్నానం చేసి శుద్ధుడై, బ్రహ్మచారిగా ఇంద్రియనిగ్రహంతో ఉండి, శాస్త్రవిధి సమ్మతమైన కర్మ ప్రకారం పితృకార్యాన్ని చేయాలి।

tatrathere
tatra:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeIndeclinable
Roottatra (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्ययम् (adverb of place)
snātvāhaving bathed
snātvā:
Purvakala (Prior action/पूर्वकाल)
TypeVerb
Root√snā (स्ना)
Formक्त्वान्त-अव्ययकृदन्तम् (absolutive/gerund)
śuciḥpure
śuciḥ:
Karta (Qualifier/कर्ता)
TypeAdjective
Rootśuci (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गः, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचनम्; विशेषणम् (कर्ता-विशेषण)
bhūtvāhaving become
bhūtvā:
Purvakala (Prior action/पूर्वकाल)
TypeVerb
Root√bhū (भू)
Formक्त्वान्त-अव्ययकृदन्तम् (absolutive/gerund)
brahmacārīa celibate student (brahmacārin)
brahmacārī:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootbrahmacārin (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गः, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचनम्
jita-indriyaḥone who has conquered the senses
jita-indriyaḥ:
Karta (Qualifier/कर्ता)
TypeAdjective
Rootjita (कृदन्त; √ji जि + क्त) + indriya (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गः, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचनम्; बहुव्रीहिः (जितानि इन्द्रियाणि यस्य सः)
pitṛ-kāryamrite/duty for the ancestors
pitṛ-kāryam:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootpitṛ (प्रातिपदिक) + kārya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गः, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचनम्; षष्ठी-तत्पुरुषः (पितॄणां कार्यम्)
prakurvītashould perform
prakurvīta:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootpra + √kṛ (कृ)
Formविधिलिङ् (Optative), परस्मैपदम्, प्रथमपुरुषः (3rd person), एकवचनम्
vidhi-dṛṣṭenaby the act prescribed by rule
vidhi-dṛṣṭena:
Karana (Instrument/करण)
TypeAdjective
Rootvidhi (प्रातिपदिक) + dṛṣṭa (कृदन्त; √dṛś दृश् + क्त)
Formनपुंसकलिङ्गः, तृतीया (3rd/Instrumental), एकवचनम्; तृतीया-सम्बन्धः; षष्ठी-तत्पुरुषः (विधिना दृष्टम्)
karmaṇāby (a) ritual act
karmaṇā:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootkarman (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गः, तृतीया (3rd/Instrumental), एकवचनम्

Narrator (Skanda Purāṇa voice) addressing a Pāṇḍava interlocutor (likely Yudhiṣṭhira)

Tirtha: Revā-tīrtha (contextual)

Type: ghat

Listener: Pāṇḍava (king)

Scene: Pilgrim emerging from river bath, wet hair tied, wearing clean cloth; sits on darbha grass with controlled posture; prepares śrāddha implements (piṇḍa, til, water pot) under guidance of a priest.

P
Pitṛs
P
Pāṇḍava

FAQs

Purity, self-restraint, and scripturally guided ancestral duty are presented as essential pillars of dharma at a sacred place.

A Revā-khaṇḍa tīrtha associated with the Revā/Narmadā sacred geography within the Āvantya-khaṇḍa.

After tīrtha-bathing, one should perform pitṛ-kārya (ancestral rites) strictly according to vidhi (injunction).