सुन्दरकाण्डे अष्टपञ्चाशः सर्गः
हनुमद्वृत्तान्तकथनम्, सीताभिज्ञान-प्रदानम्, लङ्कादाह-वर्णनम्
स्थितं पन्धानमावृत्य मेने विघ्नं च तं नगम्।उपसङ्गम्य तं दिव्यं काञ्चनं नगसत्तमम्।।।।कृता मे मनसा बुद्धिर्भेत्तव्योऽयं मयेति च।
sthitaṁ panthānam āvṛtya mene vighnaṁ ca taṁ nagam | upasaṅgamya taṁ divyaṁ kāñcanaṁ nagasattamam || kṛtā me manasā buddhir bhettavyo 'yaṁ mayeti ca |
నా మార్గాన్ని అడ్డగించి ఆ పర్వతం విఘ్నంలా నిలిచింది. ఆ దివ్యమైన, స్వర్ణమయమైన శ్రేష్ఠ పర్వతాన్ని సమీపించి నేను మనసులో నిశ్చయించుకున్నాను—“ఇదిని నేను చీల్చుకొని వెళ్లాలి.”॥
"The mountain stood on my way turning towards me in order to obstruct me. Then I resolved in my mind that this great, wonderful, golden mountain has to be smashed.
Determination in duty: obstacles are to be confronted with disciplined resolve when the mission is righteous.
Hanumān describes encountering a mountain that blocks his way and forming the resolve to break through it.
Vīrya and niścaya—courage and firm resolve in pursuit of a dharmic task.