Previous Verse
Next Verse

Shloka 51

उमास्वयंवरः / भवोद्वाहः, गणसमागमः, अविमुक्तक्षेत्रमाहात्म्यम्, तथा विनायक-उत्पत्तिसूचना

इत्युक्त्वा तं प्रणेमुश् च प्रीतिकण्टकितत्वचः ससृजुः पुष्पवर्षाणि खेचराः सिद्धचारणाः

ityuktvā taṃ praṇemuś ca prītikaṇṭakitatvacaḥ sasṛjuḥ puṣpavarṣāṇi khecarāḥ siddhacāraṇāḥ

இவ்வாறு கூறி அவர்கள் அவரை வணங்கினர்; பேரானந்தத்தில் உடல் சிலிர்த்தது. பின்னர் ஆகாயச் சார்ந்த சித்தரும் சாரணரும் மலர்மழை பொழிந்தனர்.

iti-uktvāhaving said thus
iti-uktvā:
tamto him
tam:
praṇemuḥthey bowed/prostrated
praṇemuḥ:
caand
ca:
prītijoy, loving delight
prīti:
kaṇṭakita-tvacaḥwith skin horripilated (gooseflesh)
kaṇṭakita-tvacaḥ:
sasṛjuḥthey released/let fall
sasṛjuḥ:
puṣpa-varṣāṇishowers of flowers
puṣpa-varṣāṇi:
khecarāḥthose who move in the sky (celestial beings)
khecarāḥ:
siddha-cāraṇāḥSiddhas and Cāraṇas (divine perfected beings and celestial bards)
siddha-cāraṇāḥ:

Suta Goswami (narrating to the sages of Naimisharanya)