Previous Verse
Next Verse

Shloka 38

The Description of Kāśī (Kāśī-māhātmya): Avimukta, Kapālamocana, and Śiva’s Purification

नापश्यत्तामनुप्राप्तां ब्रह्महत्यां बहिः स्थिताम् । ततोऽसौ वैष्णवं ज्ञात्वा क्षेत्रं दुरितनाशनम् । तुष्टाव प्रयतो भूत्वा माधवं वंद्यमीश्वरम् ॥ ३८ ॥

nāpaśyattāmanuprāptāṃ brahmahatyāṃ bahiḥ sthitām | tato'sau vaiṣṇavaṃ jñātvā kṣetraṃ duritanāśanam | tuṣṭāva prayato bhūtvā mādhavaṃ vaṃdyamīśvaram || 38 ||

स ब्रह्महत्यामनुप्राप्तामपि नापश्यत्, सा तु बहिः स्थितैव। ततः स वैष्णवं क्षेत्रं दुरितनाशनं ज्ञात्वा प्रयतः सन् वन्द्यं माधवमीश्वरं तुष्टाव॥

nanot
na:
Sambandha (सम्बन्ध/negation marker)
TypeIndeclinable
Rootna (अव्यय)
Formनिषेध (particle of negation/निषेध-अव्यय)
apaśyatsaw
apaśyat:
Kriyā (क्रिया/finite verb)
TypeVerb
Rootdṛś (दृश् धातु)
Formलङ् (Imperfect/past), परस्मैपद, प्रथमपुरुष (3rd person), एकवचन (singular)
tāmher/that (f.)
tām:
Karma (कर्म/object)
TypeNoun
Roottad (तद् सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग (feminine), द्वितीया विभक्ति (accusative/2nd), एकवचन (singular)
anuprāptāmhaving approached/arrived
anuprāptām:
Karma (कर्म/object-qualifier)
TypeAdjective
Rootanu-√āp + prāpta (अनु-आप् + प्राप्त, कृदन्त-प्रातिपदिक)
Formभूतकृदन्त (past participle), स्त्रीलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषण (qualifier) of ताम
brahmahatyāmthe sin of Brahmin-slaying
brahmahatyām:
Karma (कर्म/object)
TypeNoun
Rootbrahma-hatyā (ब्रह्म + हत्या, प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुष (brahmaṇaḥ hatyā)
bahiḥoutside
bahiḥ:
Adhikaraṇa (अधिकरण/locative sense)
TypeIndeclinable
Rootbahiḥ (बहिः अव्यय)
Formस्थानवाचक-अव्यय (adverb of place)
sthitāmstanding/remaining
sthitām:
Karma (कर्म/object-qualifier)
TypeAdjective
Rootsthā (स्था धातु) + sthita (स्थित, कृदन्त-प्रातिपदिक)
Formभूतकृदन्त (past participle), स्त्रीलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषण of ताम/ब्रह्महत्याम्
tataḥthen
tataḥ:
Sambandha (सम्बन्ध/discourse connector)
TypeIndeclinable
Roottataḥ (ततः अव्यय)
Formकाल/क्रमवाचक-अव्यय (then/thereupon)
asauhe
asau:
Karta (कर्ता/subject)
TypeNoun
Rootadas (अदस् सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग (masculine), प्रथमा (nominative/1st), एकवचन
vaiṣṇavamVaiṣṇava (pertaining to Viṣṇu)
vaiṣṇavam:
Karma (कर्म/object-qualifier)
TypeAdjective
Rootvaiṣṇava (वैष्णव प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग (neuter), द्वितीया, एकवचन; विशेषण of क्षेत्रम्
jñātvāhaving known
jñātvā:
Kriyā (क्रिया/gerundial subordinate action)
TypeVerb
Rootjñā (ज्ञा धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्ययकृदन्त (gerund/absolutive), ‘having known/recognized’
kṣetramholy place/field (tīrtha)
kṣetram:
Karma (कर्म/object)
TypeNoun
Rootkṣetra (क्षेत्र प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
duritanāśanamdestroyer of sin
duritanāśanam:
Karma (कर्म/object-qualifier)
TypeAdjective
Rootdurita-nāśana (दुरित + नाशन, प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुष (duritasya nāśanam) विशेषण of क्षेत्रम्
tuṣṭāvapraised
tuṣṭāva:
Kriyā (क्रिया/finite verb)
TypeVerb
Rootstu (स्तु धातु)
Formलिट् (Perfect), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, एकवचन
prayataḥself-controlled, attentive
prayataḥ:
Karta (कर्ता/subject-qualifier)
TypeAdjective
Rootprayata (प्रयत प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; विशेषण of असौ
bhūtvāhaving become
bhūtvā:
Kriyā (क्रिया/gerundial subordinate action)
TypeVerb
Rootbhū (भू धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्ययकृदन्त (gerund), ‘having become’
mādhavamMādhava (Viṣṇu/Kṛṣṇa)
mādhavam:
Karma (कर्म/object)
TypeNoun
Rootmādhava (माधव प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
vandyamworthy of reverence
vandyam:
Karma (कर्म/object-qualifier)
TypeAdjective
Rootvandya (वन्द्य, कृदन्त-प्रातिपदिक)
Formतव्यत्/यत्-अर्थक कृदन्त (worthy to be praised/revered), पुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषण of माधवम्
īśvaramthe Lord
īśvaram:
Karma (कर्म/object/apposition)
TypeNoun
Rootīśvara (ईश्वर प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; माधवस्य अपि विशेषणरूपेण

Narada (narrating the kshetra-mahatmya to Sanatkumara)

Vrata: none

Primary Rasa: bhakti

Secondary Rasa: shanta

M
Madhava (Vishnu)
V
Vaishnava Kshetra
B
Brahmahatya (sin personified/impurity)

FAQs

It teaches that a true Vaiṣṇava kṣetra has pāpa-nāśana power: grave impurity like brahmahatyā cannot enter and is kept outside, while the pilgrim is directed toward purity and praise of Mādhava.

The response to realizing the sanctity of the kṣetra is not fear but bhakti: becoming prayata (disciplined and reverent) and offering stuti to Mādhava, showing that devotion and surrender are the proper inner act of tīrtha-yātrā.

It implicitly highlights śauca and prayoga in ritual conduct—entering a tīrtha with prayata-bhāva (restraint, purity, right intention) and performing stuti/namaskāra as a core devotional rite, rather than a technical Vedāṅga like Vyākaraṇa or Jyotiṣa.