Previous Verse

Skanda Purana — Prabhasa Khanda, Shloka 314

इति श्रीस्कांदे महापुराण एकाशीतिसाहस्र्यां संहितायां सप्तमे प्रभासखण्डे प्रथमे प्रभासक्षेत्रमाहात्म्ये मूलचंडीशमाहात्म्य ऋषितीर्थसंगममाहात्म्यवर्णनंनाम चतुर्दशोत्तरत्रिशततमोऽध्यायः

iti śrīskāṃde mahāpurāṇa ekāśītisāhasryāṃ saṃhitāyāṃ saptame prabhāsakhaṇḍe prathame prabhāsakṣetramāhātmye mūlacaṃḍīśamāhātmya ṛṣitīrthasaṃgamamāhātmyavarṇanaṃnāma caturdaśottaratriśatatamo'dhyāyaḥ

Assim termina o capítulo trezentos e quatorze, intitulado “Exposição da Grandeza de Mūlacaṇḍīśa e da Grandeza da Confluência em Ṛṣitīrtha”, no primeiro Prabhāsa-kṣetra-māhātmya do Prabhāsa Khaṇḍa do Śrī Skanda Mahāpurāṇa (na Saṃhitā de oitenta e um mil versos).

itithus
iti:
Sambandha (Discourse marker/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootiti (अव्यय)
Formअव्यय; वाक्यसमाप्तिसूचक/उद्धरणसूचक (indeclinable; quotative/concluding particle)
śrīskāṃdein the Śrī Skanda (Purāṇa)
śrīskāṃde:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootśrī-skanda (प्रातिपदिक; श्री + स्कन्द)
Formपुंलिङ्ग; सप्तमी (7th/सप्तमी), एकवचन; अधिकरण (locative)
mahāpurāṇein the Mahāpurāṇa
mahāpurāṇe:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootmahā-purāṇa (प्रातिपदिक; महा + पुराण)
Formनपुंसकलिङ्ग; सप्तमी (7th), एकवचन; अधिकरण
ekāśītisāhasryāmin the eighty-one-thousand (collection)
ekāśītisāhasryām:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeAdjective
Rootekāśīti-sāhasrī (प्रातिपदिक; एकाशीतिः + साहस्री)
Formस्त्रीलिङ्ग; सप्तमी (7th), एकवचन; विशेषण (qualifier)
saṃhitāyāmin the Saṃhitā
saṃhitāyām:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootsaṃhitā (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग; सप्तमी (7th), एकवचन; अधिकरण
saptamein the seventh
saptame:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeAdjective
Rootsaptama (प्रातिपदिक; सप्तम)
Formपुंलिङ्ग; सप्तमी (7th), एकवचन; क्रमवाचक-विशेषण (ordinal adjective)
prabhāsakhaṇḍein the Prabhāsa section
prabhāsakhaṇḍe:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootprabhāsa-khaṇḍa (प्रातिपदिक; प्रभास + खण्ड)
Formपुंलिङ्ग; सप्तमी (7th), एकवचन; अधिकरण
prathamein the first
prathame:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeAdjective
Rootprathama (प्रातिपदिक; प्रथम)
Formपुंलिङ्ग; सप्तमी (7th), एकवचन; क्रमवाचक-विशेषण
prabhāsakṣetramāhātmyein the Māhātmya of Prabhāsa-kṣetra
prabhāsakṣetramāhātmye:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootprabhāsa-kṣetra-māhātmya (प्रातिपदिक; प्रभास + क्षेत्र + माहात्म्य)
Formनपुंसकलिङ्ग; सप्तमी (7th), एकवचन; अधिकरण
mūlacaṃḍīśamāhātmya(the section called) ‘Mūlacaṇḍīśa-māhātmya’
mūlacaṃḍīśamāhātmya:
Sambandha (Title/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootmūla-caṃḍīśa-māhātmya (प्रातिपदिक; मूल + चण्डीश + माहात्म्य)
Formनपुंसकलिङ्ग; प्रथमा (1st/प्रथमा), एकवचन; शीर्षक/नाम (title in nominative)
ṛṣitīrthasaṃgamamāhātmyavarṇanamthe narration of the Māhātmya of the confluence at Ṛṣi-tīrtha
ṛṣitīrthasaṃgamamāhātmyavarṇanam:
Sambandha (Title/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootṛṣi-tīrtha-saṃgama-māhātmya-varṇana (प्रातिपदिक; ऋषि + तीर्थ + संगम + माहात्म्य + वर्णन)
Formनपुंसकलिङ्ग; प्रथमा (1st), एकवचन; शीर्षक/नाम
nāmanamed
nāma:
Sambandha (Apposition marker/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootnāma (अव्यय/निपात)
Formअव्यय; नामनिर्देशक-निपात (indeclinable; naming particle)
caturdaśottaratriśatatamaḥthree hundred and fourteen (314th)
caturdaśottaratriśatatamaḥ:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootcaturdaśa-uttara-triśata-tama (प्रातिपदिक; चतुर्दश + उत्तर + त्रिशत + तम)
Formपुंलिङ्ग; प्रथमा (1st), एकवचन; क्रमवाचक-विशेषण (ordinal)
adhyāyaḥchapter
adhyāyaḥ:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootadhyāya (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग; प्रथमा (1st), एकवचन; कर्तृ/विषय (chapter as heading)

Narratorial colophon (textual closure)

Tirtha: Mūlacaṇḍīśa; Ṛṣitīrtha-saṅgama

Type: kshetra

Scene: A manuscript colophon moment: palm-leaf or paper folios with concluding rubric; a scribe marks the end of the chapter dedicated to Mūlacaṇḍīśa and Ṛṣitīrtha-saṅgama.

S
Skanda Mahāpurāṇa
P
Prabhāsa Khaṇḍa
P
Prabhāsa Kṣetra Māhātmya
M
Mūlacaṇḍīśa
Ṛṣitīrtha-saṅgama

FAQs

It functions as a textual marker, preserving the adhyāya’s scope: tīrtha-glory and deity-glory within Prabhāsa Kṣetra.

Ṛṣitīrtha-saṅgama within the Prabhāsa Kṣetra Māhātmya.

None directly; this is a chapter-ending colophon summarizing the topic.