स्नात्वाऽर्चयेन्नरो भक्त्या सोपवासो जितेन्द्रियः । संपूज्य विधिवद्देवं दद्याद्विप्रेषु दक्षिणाम् । सर्वकामसमृद्धस्तु स याति परमं पदम् इति श्रीस्कांदे महापुराण एकाशीतिसाहरूया संहितायां सप्तमे प्रभासखण्डे प्रथमे प्रभासज्ञेत्रमाहात्म्ये सिद्धेश्वरमाहात्म्यवर्णनंनाम षट्सप्तत्युत्तरशततमोऽध्यायः
snātvā'rcayennaro bhaktyā sopavāso jitendriyaḥ | saṃpūjya vidhivaddevaṃ dadyādvipreṣu dakṣiṇām | sarvakāmasamṛddhastu sa yāti paramaṃ padam iti śrīskāṃde mahāpurāṇa ekāśītisāharūyā saṃhitāyāṃ saptame prabhāsakhaṇḍe prathame prabhāsajñetramāhātmye siddheśvaramāhātmyavarṇanaṃnāma ṣaṭsaptatyuttaraśatatamo'dhyāyaḥ
Após o banho ritual, o homem deve adorar com devoção—em jejum e com os sentidos dominados. Tendo honrado o Senhor de modo completo e conforme o rito, deve oferecer dakṣiṇā aos brāhmaṇas. Pleno da realização de todos os desejos justos, alcança o estado supremo. Assim termina o capítulo 176, “Descrição da Grandeza de Siddheśvara”, no Prabhāsa Khaṇḍa do Śrī Skanda Mahāpurāṇa, no Prabhāsakṣetra Māhātmya.
Īśvara (Śiva) for the instruction; narratorial colophon for the closure
Tirtha: Siddheśvara
Type: kshetra
Scene: A pilgrim completes the Siddheśvara rite: bathing, offering flowers and bilva to the liṅga, observing a fast with composed senses, then placing dakṣiṇā into the hands of brāhmaṇas; the shrine glows with lamps at the chapter’s close.
Devotion at a tīrtha is perfected by discipline (fasting, sense-restraint), correct worship, and generous giving—leading to both worldly well-being and the highest goal.
Siddheśvara in Prabhāsakṣetra, praised as a place where worship yields comprehensive merit and spiritual attainment.
Bathe, worship with devotion, fast, restrain the senses, perform proper pūjā, and give dakṣiṇā to brāhmaṇas.