HomeUpanishadsSarvasaraVerse 1
Next Verse

Verse 1

Sarvasara

कथं बन्धः कथं मोक्षः का विद्या काऽविद्येति। जाग्रत्स्वप्नसुषुप्तितुरीयं च कथम्। अन्नमयप्राणमयमनोमयविज्ञानमयानन्दमयकोशाः कथम्। कर्ता जीवः पञ्चवर्गः क्षेत्रज्ञः साक्षी कूटस्थोऽन्तर्यामी कथम्। प्रत्यगात्मा परात्मा माया चेति कथम्॥१॥

कथम् बन्धः । कथम् मोक्षः । का विद्या । का अविद्या इति । जाग्रत् स्वप्न सुषुप्ति तुरीयम् च कथम् । अन्नमय प्राणमय मनोमय विज्ञानमय आनन्दमय कोशाः कथम् । कर्ता । जीवः । पञ्च-वर्गः । क्षेत्रज्ञः । साक्षी । कूटस्थः । अन्तर्यामी । कथम् । प्रत्यक्-आत्मा । पर-आत्मा । माया च इति कथम् ॥१॥

kathaṃ bandhaḥ kathaṃ mokṣaḥ kā vidyā kā'vidyeti | jāgratsvapnasuṣuptiturīyaṃ ca katham | annamayaprāṇamayamanomayavijñānamayānandamayakośāḥ katham | kartā jīvaḥ pañcavargaḥ kṣetrajñaḥ sākṣī kūṭastho'ntaryāmī katham | pratyagātmā parātmā māyā ceti katham ||1||

Bagaimanakah wujudnya belenggu? Bagaimanakah pembebasan? Apakah pengetahuan, dan apakah kejahilan? Dan bagaimanakah keadaan jaga, mimpi, tidur lena, serta keadaan keempat (turīya) difahami? Bagaimanakah lima selubung—terbina daripada makanan, nafas-hayat, minda, intelek, dan kebahagiaan—difahami? Bagaimanakah harus difahami pelaku, jiwa individu (jīva), kelompok lima, yang mengetahui medan (kṣetrajña), Sang Saksi, Yang Tidak Berubah (kūṭastha), dan Penguasa Batin? Bagaimanakah harus difahami Diri yang menghadap ke dalam, Diri Tertinggi, dan māyā?

How is bondage? How is liberation? What is knowledge, and what is ignorance? And how are the waking, dream, deep-sleep, and the fourth (turīya) states? How are the sheaths—food-made, vital-breath-made, mind-made, intellect-made, and bliss-made? How (are to be understood) the agent, the individual soul, the fivefold group, the knower of the field, the witness, the immutable (kūṭastha), the inner controller? How (are to be understood) the inward Self, the supreme Self, and māyā?

Bandha–mokṣa viveka; avidyā–vidyā; avasthā-traya/turīya; pañca-kośa; sākṣī–kūṭastha–antaryāmin; māyāMahavakya: Frames inquiry culminating in identity-teachings aligned with mahāvākyas (especially ‘ayam ātmā brahma’ and ‘tat tvam asi’) by distinguishing witness-Self from sheaths and states.AtharvaChandas: Prose