Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Prabhasa Khanda, Shloka 45

प्रयागादीनि तीर्थानि गंगाद्याः सरितोऽमलाः । ऋषयो देवगंधर्वाः शुकाद्याः सनकादयः । वीक्ष्य वक्त्रं महाविष्णोः प्रणेमुश्च मुहुर्मुहुः

prayāgādīni tīrthāni gaṃgādyāḥ sarito'malāḥ | ṛṣayo devagaṃdharvāḥ śukādyāḥ sanakādayaḥ | vīkṣya vaktraṃ mahāviṣṇoḥ praṇemuśca muhurmuhuḥ

Prayāga dan tīrtha-tīrtha yang lain, sungai-sungai suci bermula dengan Gaṅgā, para ṛṣi, para Gandharva ilahi, Śuka dan yang lain, serta para Sanaka—tatkala memandang wajah Mahāviṣṇu—mereka pun bersujud berulang-ulang kali.

प्रयागादीनिbeginning with Prayāga
प्रयागादीनि:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootप्रयाग + आदि (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; तत्पुरुषः—‘प्रयागः आदिः येषाम्’ (beginning with Prayāga)
तीर्थानिholy places
तीर्थानि:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootतीर्थ (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन
गंगाद्याःbeginning with Gaṅgā
गंगाद्याः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootगङ्गा + आदि (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; तत्पुरुषः—‘गङ्गा आदिः यासाम्’ (beginning with Gaṅgā)
सरितःrivers
सरितः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootसरित् (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन
अमलाःpure
अमलाः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootअमल (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन
ऋषयःsages
ऋषयः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootऋषि (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन
देवगंधर्वाःdivine Gandharvas
देवगंधर्वाः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootदेव + गन्धर्व (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; तत्पुरुषः—‘देवाः च गन्धर्वाः’ इत्यर्थे रूढिः (class-name compound)
शुकाद्याःŚuka and others
शुकाद्याः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootशुक + आदि (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; ‘शुकः आदिः येषाम्’
सनकादयःSanaka and others
सनकादयः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootसनक + आदि (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; ‘सनकः आदिः येषाम्’
वीक्ष्यhaving seen
वीक्ष्य:
Purvakala-kriya (Prior action/पूर्वकालक्रिया)
TypeVerb
Rootवीक्ष्/विक्ष् (धातु)
Formक्त्वान्त-अव्यय (gerund); ‘having looked at’
वक्त्रम्face
वक्त्रम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootवक्त्र (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन
महाविष्णोःof Mahāviṣṇu
महाविष्णोः:
Sambandha (Genitive relation/सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootमहाविष्णु (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी (6th), एकवचन; कर्मधारयः—‘महान् विष्णुः’
प्रणेमुःthey bowed
प्रणेमुः:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootप्र-नम् (धातु)
Formलिट् (Perfect), प्रथमपुरुष, बहुवचन
and
:
Sambandha (Connector/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चयबोधक-अव्यय (conjunction)
मुहुःagain and again
मुहुः:
Kriya-vishesana (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootमुहुः (अव्यय)
Formआवृत्त्यर्थक-अव्यय (adverb: repeatedly)
मुहुःagain and again
मुहुः:
Kriya-vishesana (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootमुहुः (अव्यय)
Formआवृत्त्यर्थक-अव्यय (adverb: repeatedly)

Prahlāda (narration)

Tirtha: Dvārakā (as the gathering-point of tīrthas)

Type: kshetra

Scene: A grand assembly: personified Prayāga and other tīrthas, Gaṅgā and other rivers as goddesses, sages like Śuka and the Sanakas, and gandharvas—כולם gazing upon Mahāviṣṇu’s radiant face and bowing repeatedly.

P
Prayāga
G
Gaṅgā
Ṛṣis
G
Gandharvas
Ś
Śuka
S
Sanaka
M
Mahāviṣṇu (Kṛṣṇa)

FAQs

All sanctities—tīrthas, rivers, sages, and celestial beings—converge in reverence before Mahāviṣṇu, teaching the supremacy of the divine presence.

Dvārakā is the narrative locus, while major tīrthas like Prayāga and rivers like Gaṅgā are invoked as participants in the sacred assembly.

Repeated praṇāma after beholding (vīkṣya) the deity’s face—darśana followed by reverential prostration.