Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Mahesvara Khanda, Shloka 40

दृढेन मुष्टिबन्धेन शूलं विषृभ्य निर्मलः । जघान कुम्भदेशे तु कपाली गजदानवम्

dṛḍhena muṣṭibandhena śūlaṃ viṣṛbhya nirmalaḥ | jaghāna kumbhadeśe tu kapālī gajadānavam

Dengan genggaman penumbuk yang teguh, Kapālī yang suci melontarkan trisula lalu menghentam pelipis kepala danava berbentuk gajah itu.

दृढेनwith firm
दृढेन:
Karana (Instrument/करण)
TypeAdjective
Rootदृढ (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग/नपुंसकलिङ्ग, तृतीया, एकवचन; विशेषण (मुष्टिबन्धेन-विशेषण)
मुष्टिबन्धेनwith a clenched fist/grip
मुष्टिबन्धेन:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootमुष्टिबन्ध (प्रातिपदिक) = मुष्टि + बन्ध
Formपुंलिङ्ग, तृतीया, एकवचन
शूलम्the trident/spear
शूलम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootशूल (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
विषृभ्यhaving hurled/brandished
विषृभ्य:
Purvakala (Prior action/पूर्वकाल)
TypeVerb
Rootवि + सृभ्/सृप् (धातु; ‘to hurl/throw’—contextual)
Formक्त्वान्त (absolutive/gerund), अव्ययभाव; ‘having hurled/brandished’
निर्मलःpure/spotless
निर्मलः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootनिर्मल (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; विशेषण (कपाली-विशेषण)
जघानstruck/killed
जघान:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootहन् (धातु)
Formलिट् (perfect), प्रथमपुरुष, एकवचन, परस्मैपद
कुम्भदेशेat the temple/forehead region
कुम्भदेशे:
Adhikarana (Locus/अधिकरण)
TypeNoun
Rootकुम्भदेश (प्रातिपदिक) = कुम्भ + देश
Formपुंलिङ्ग, सप्तमी, एकवचन
तुbut/indeed
तु:
Sambandha (Particle/निपात)
TypeIndeclinable
Rootतु (अव्यय)
Formअव्यय (particle), विरोध/अन्वय (contrast/emphasis)
कपालीKapālī (Śiva)
कपाली:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootकपालिन् (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
गजदानवम्the elephant-like demon
गजदानवम्:
Karma (Object/कर्म)
TypeNoun
Rootगजदानव (प्रातिपदिक) = गज + दानव
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन

Lomaharṣaṇa (Sūta) to the sages

Scene: Dynamic action: Kapālī hurls the trident with a clenched fist; the trident arcs and lands on the elephant-demon’s temple, impact emphasized with radiating lines and dust burst.

K
Kapālī
G
Gajāsura

FAQs

Śiva’s pure resolve (nirmalatā) and divine power protect dharma by subduing demonic pride.

No specific tīrtha is named in this verse; it functions within a Śaiva heroic narrative in the Kaumārikākhaṇḍa.

None is stated in this verse.