Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Kashi Khanda, Shloka 28

नर्मदापि प्रहृष्टासीत्पावित्र्यं प्राप्य चाद्भुतम् । स्वदेशं च परिप्राप्ता दृष्टमात्राघहारिणी

narmadāpi prahṛṣṭāsītpāvitryaṃ prāpya cādbhutam | svadeśaṃ ca pariprāptā dṛṣṭamātrāghahāriṇī

Bahkan sungai Narmadā pun bersukacita, setelah memperoleh daya penyucian yang menakjubkan. Lalu kembali ke wilayahnya sendiri, ia menjadi yang menghapus dosa hanya dengan dipandang.

नर्मदाNarmadā (river)
नर्मदा:
Karta (कर्ता/Subject)
TypeNoun
Rootनर्मदा (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति (1st/Nominative), एकवचन
अपिalso
अपि:
Sambandha (सम्बन्ध/particle)
TypeIndeclinable
Rootअपि (अव्यय)
Formनिपात (particle), समुच्चय/अपि-अर्थे ‘also’
प्रहृष्टाdelighted, joyful
प्रहृष्टा:
Karta-viśeṣaṇa (कर्तृविशेषण/subject complement)
TypeAdjective
Rootप्रहृष्ट (कृदन्त; √हृष् (धातु) + प्र- उपसर्ग, क्त)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; भूतकर्मणि कृदन्त (past passive participle)
आसीत्was
आसीत्:
Kriya (क्रिया/Verb)
TypeVerb
Root√अस् (धातु)
Formलङ्-लकार (Imperfect), प्रथमपुरुष (3rd person), एकवचन; परस्मैपद
पावित्र्यम्purity, sanctity
पावित्र्यम्:
Karma (कर्म/Object)
TypeNoun
Rootपावित्र्य (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति (2nd/Accusative), एकवचन
प्राप्यhaving obtained
प्राप्य:
Kriya-viśeṣaṇa (क्रियाविशेषण/gerundial)
TypeVerb
Root√आप् (धातु) + प्र- (उपसर्ग)
Formक्त्वान्त (absolutive/gerund), अव्ययभाव; ‘having obtained’
and
:
Sambandha (सम्बन्ध/conjunction)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चयबोधक अव्यय (conjunction)
अद्भुतम्wonderful, marvelous
अद्भुतम्:
Karma-viśeṣaṇa (कर्मविशेषण/object qualifier)
TypeAdjective
Rootअद्भुत (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; कर्मविशेषण
स्वदेशम्one’s own region
स्वदेशम्:
Karma (कर्म/Object)
TypeNoun
Rootस्वदेश (प्रातिपदिक; स्व + देश)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; ‘स्वस्य देशः’ षष्ठी-तत्पुरुष
and
:
Sambandha (सम्बन्ध/conjunction)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चयबोधक अव्यय (conjunction)
परिप्राप्ताhaving reached, arrived
परिप्राप्ता:
Karta-viśeṣaṇa (कर्तृविशेषण)
TypeAdjective
Rootपरिप्राप्त (कृदन्त; √आप् (धातु) + परि-प्र- उपसर्ग, क्त)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; भूतकर्मणि कृदन्त; कर्तृसम्बन्धे ‘having reached/arrived’
दृष्टमात्राघहारिणीshe who removes sin merely by being seen
दृष्टमात्राघहारिणी:
Karta-viśeṣaṇa (कर्तृविशेषण/epithet)
TypeAdjective
Rootदृष्ट + मात्र + अघ + हारिणी (प्रातिपदिक; √हृ (धातु) + णिनि)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; समासः—‘दृष्टमात्रेण अघं हरति’ इति (उपपद-तत्पुरुष/कर्मधारय-सन्निकर्ष)

Skanda (contextual, Kāśīkhaṇḍa dialogue frame)

Tirtha: Narmadā (Revā) / Narmadeśa

Type: river

Listener: null

Scene: Personified Narmadā as a radiant river-goddess, returning to her own land after receiving wondrous sanctifying power; sages and pilgrims on the banks experience immediate purification by mere sight.

N
Narmadā

FAQs

Holy places and sacred rivers gain and bestow purifying power; even mere darśana (seeing) can remove sins when connected to tīrtha-mahātmya.

The Narmadā river-tīrtha is praised as ‘dṛṣṭamātra-aghahāriṇī’—sin-destroying by mere sight.

No explicit ritual is stated here; the verse emphasizes the merit of darśana (seeing) of Narmadā.