Previous Verse
Next Verse

Shloka 42

Adhyaya 71: पुरत्रयवृत्तान्तः—ब्रह्मवरदानम्, मयकृतत्रिपुर-निर्माणम्, विष्णुमाया-धर्मविघ्नः, शिवस्तुति, त्रिपुरदाहोपक्रमः

ततो यज्ञः स्मृतस्तेन देवकार्यार्थसिद्धये देवं ते पुरुषं चैव प्रणेमुस्तुष्टुवुस्तदा

tato yajñaḥ smṛtastena devakāryārthasiddhaye devaṃ te puruṣaṃ caiva praṇemustuṣṭuvustadā

Kemudian, demi menyempurnakan tujuan ilahi para dewa, baginda menetapkan suatu upacara korban suci (yajña). Lalu mereka pun bersujud kepada Dewa itu—Purusha Tertinggi (Pati)—dan pada saat itu memuji-Nya dengan kidung pujian.

tataḥthen
tataḥ:
yajñaḥsacrifice, sacred rite
yajñaḥ:
smṛtaḥwas prescribed/ordained, was resolved upon
smṛtaḥ:
tenaby him/thereby
tena:
deva-kārya-artha-siddhayefor the successful fulfillment of the gods’ intended task
deva-kārya-artha-siddhaye:
devamthe Deity (the Lord)
devam:
tethey (the gods)
te:
puruṣamthe Supreme Person, Lord as Pati
puruṣam:
ca evaand indeed
ca eva:
praṇemuḥthey bowed/prostrated
praṇemuḥ:
tuṣṭuvuḥthey praised (sang eulogies)
tuṣṭuvuḥ:
tadāthen, at that time
tadā:

Suta Goswami (narrating the Purva-Bhaga account to the sages, with an internal scene involving the Devas)