मदनदाहः — पार्वतीतपः, स्वयंवरलीला, देवस्तम्भनं, दिव्यचक्षुर्दानम्
नमस्तुभ्यं महादेव महादेव्यै नमोनमः प्रसादात्तव देवेश नियोगाच्च मया प्रजाः
namastubhyaṃ mahādeva mahādevyai namonamaḥ prasādāttava deveśa niyogācca mayā prajāḥ
മഹാദേവാ! നിനക്കു നമസ്കാരം; മഹാദേവിക്കു വീണ്ടും വീണ്ടും നമസ്കാരം. ദേവേശാ! നിന്റെ പ്രസാദത്താലും നിന്റെ നിയോഗത്താലും എന്റെ മുഖേന ഈ പ്രജകൾ സൃഷ്ടിക്കപ്പെട്ടു।
Brahma (within Suta’s narration to the sages at Naimisharanya)