Previous Verse
Next Verse

Shloka 44

आचार्य-धर्मलक्षण-श्रद्धाभक्तिप्राधान्यं तथा लिङ्गे ध्यान-पूजाविधानसंकेतः

Adhyaya 10

यथा त्वयाद्य वै पृष्टो द्रष्टुं ब्रह्मात्मकं त्वहम् श्वेते श्वेतेन वर्णेन दृष्ट्वा कल्पे तु मां शुभे

yathā tvayādya vai pṛṣṭo draṣṭuṃ brahmātmakaṃ tvaham śvete śvetena varṇena dṛṣṭvā kalpe tu māṃ śubhe

ഹേ ശുഭേ! ഇന്ന് നീ എന്നെ ബ്രഹ്മാത്മസ്വരൂപമായി ദർശിക്കണമെന്നു ചോദിച്ചതുപോലെ, മുൻകല്പത്തിൽ ശ്വേതകല്പത്തിൽ നീ എന്നെ ദീപ്തമായ ശ്വേതവർണ്ണ ദിവ്യരൂപത്തിൽ ദർശിച്ചിരുന്നു।

yathājust as
yathā:
tvayāby you
tvayā:
adyatoday/now
adya:
vaiindeed
vai:
pṛṣṭaḥasked/inquired
pṛṣṭaḥ:
draṣṭumto see/behold
draṣṭum:
brahmātmakamhaving Brahman as one’s essence / the Self of Brahman
brahmātmakam:
tv(sandhi particle in tv aham) indeed I
tv:
ahamI
aham:
śvetein Śveta (the White) [Kalpa]/in the white [aeon]
śvete:
śvetenawith white
śvetena:
varṇenacolor/complexion/form
varṇena:
dṛṣṭvāhaving seen
dṛṣṭvā:
kalpein the Kalpa/aeon
kalpe:
tuthen/indeed
tu:
māmMe
mām:
śubheO auspicious one (vocative, feminine).
śubhe:

Shiva (Mahadeva) speaking within Suta’s narration