तथैव द्रौणिनिर्मुक्तिर्भीम: संनतपर्वभि:
tathaiva drauṇinir-muktir bhīmaḥ saṃnata-parvabhiḥ
ສັນຊະຍະກ່າວວ່າ: ໃນທຳນອງດຽວກັນ ພີມກໍໄດ້ພົ້ນຈາກພະຍັນຕະລາຍນັ້ນ; ເພາະອາວຸດທີ່ດຣາວນິ (ບຸດຂອງດໂຣນະ) ປ່ອຍອອກຖືກກັ້ນໄວ້ ແລະ ຖືກກົດໃຫ້ຕົກລົງ—ກຳລັງຂອງມັນຖືກບິດງໍ ແລະ ຖືກປະລາບ. ຄຳບັນຍາຍນີ້ຊີ້ໃຫ້ເຫັນວ່າ ທ່າມກາງຄວາມດຸເດືອດຂອງສົງຄາມ ແມ່ນແຕ່ການຈູ່ໂຈມທີ່ນ່າຢ້ານທີ່ສຸດກໍອາດຖືກຫັກຫ້າມໄດ້; ແລະ ການຢູ່ລອດຂອງນັກຮົບອາດຂຶ້ນກັບບໍ່ແມ່ນແຕ່ພະລັງ ແຕ່ຍັງຂຶ້ນກັບການຫັນຜັນຂອງຊະຕາ ແລະ ການຕ້ານຄວາມຮຸນແຮງດ້ວຍການຄວບຄຸມ.
संजय उवाच
Even in war, outcomes are not determined by sheer aggression alone; force can be checked, and survival may come through restraint, counteraction, and the larger moral and fated currents that govern the battlefield.
Sañjaya reports that Bhīma is likewise delivered from danger, with the attack or weapon released by Drauṇi (Aśvatthāman) being brought under control—its momentum effectively bent down or subdued.