Previous Verse
Next Verse

Shloka 14

अध्याय 91: अरिष्ट-लक्षण, मृत्यु-संस्कार, पाशुपत-धारणा तथा ओङ्कार-उपासना

संभिन्नो मारुतो यस्य मर्मस्थानानि कृन्तति अद्भिः स्पृष्टो न हृष्येत तस्य मृत्युरुपस्थितः

saṃbhinno māruto yasya marmasthānāni kṛntati adbhiḥ spṛṣṭo na hṛṣyeta tasya mṛtyurupasthitaḥ

ពេលព្រាណវាយុក្នុងខ្លួនរអាក់រអួល ហាក់ដូចកាត់ចំចំណុចមរមៈ ហើយសូម្បីតែទឹកប៉ះក៏មិនឲ្យអារម្មណ៍ស្រស់ស្រាយ—ចូរដឹងថាមរណៈបានខិតជិតមក។

saṃbhinnaḥdisturbed, disordered
saṃbhinnaḥ:
mārutaḥwind, vital air (vāyu/prāṇa)
mārutaḥ:
yasyaof whom
yasya:
marma-sthānānivital spots, vulnerable junctions of life-force
marma-sthānāni:
kṛntaticuts, pierces, rends
kṛntati:
adbhiḥby waters, with water
adbhiḥ:
spṛṣṭaḥtouched
spṛṣṭaḥ:
nanot
na:
hṛṣyetawould feel joy/refreshment
hṛṣyeta:
tasyafor him
tasya:
mṛtyuḥdeath
mṛtyuḥ:
upasthitaḥhas approached, is present
upasthitaḥ:

Suta Goswami (narrating to the sages of Naimisharanya)