Previous Verse
Next Verse

Shloka 2

अध्याय १०१: हैमवती-तपः, तारकवंश-उत्पातः, स्कन्द-प्रत्याशा, मदनदहनम्

सूत उवाच सा मेनातनुम् आश्रित्य स्वेच्छयैव वराङ्गना तदा हैमवती जज्ञे तपसा च द्विजोत्तमाः

sūta uvāca sā menātanum āśritya svecchayaiva varāṅganā tadā haimavatī jajñe tapasā ca dvijottamāḥ

សូតាបាននិយាយថា៖ ឱ ព្រះទ្វិជោត្តមៈ នារីដ៏ប្រសើរនោះ ដោយឆន្ទៈរបស់នាងផ្ទាល់ បានជ្រកកាយក្នុងរូបកាយរបស់មេនា; ហើយបន្ទាប់មក ហៃមវតី (បារវតី) កូនស្រីរបស់ហិមវាន បានកើតឡើង ដោយអំណាចតបៈ (ការតបស្យា)។

sūta uvācaSūta said
sūta uvāca:
she (the divine lady/Śakti)
:
menā-tanumMenā’s body
menā-tanum:
āśrityahaving taken refuge/entered
āśritya:
svecchayā evaby her own will indeed
svecchayā eva:
varāṅganāthe excellent/noble woman
varāṅganā:
tadāthen
tadā:
haimavatīHaimavatī (Pārvatī, born of Himavān)
haimavatī:
jajñewas born
jajñe:
tapasāthrough austerity, by tapas
tapasā:
caand
ca:
dvija-uttamāḥO best of the twice-born (address to sages)
dvija-uttamāḥ:

Suta